Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Emilia Fogelklou. Vila och arbete jämte andra föredrag i praktisk psykologi - Georg Brandell. Emilia Fogelklou. Samhällstyper och medborgarideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I 7
kan betraktas som en anhängare av denna. Det är kanske
överflödigt att påpeka, att den hos henne har den religiösa
betoning, som man möter hos exempelvis Oskar Pfister. Mot de i denna
uppsats uttalade åsikterna kunde mycket vara att anmärka, men
detta skulle så gott som uteslutande bli en kritik av den
psykoanalytiska läran i allmänhet. I denna uppsats finner man för övrigt
en — såsom det synes mig — mycket värdefull synpunkt —
varmed jag icke velat säga, att boken icke innehåller även andra
värdefulla synpunkter. »Ingenting hindrar», skriver författarinnan,
»att den medvetna föresatsen och autosuggestionens grepp om
det undermedvetna tillsammans bilda en enda hel vilja. Det är
i själva verket detta som sker, då vi till den grad äro ett med
vårt ideal, att vi inte kunna annat än följa det. Vad det så
än må kosta, hela vårt väsen är med, till den grad, att allt
beslutsmässigt, allt väljande har upphört. Det finns inga alternativ
mer, man måste ett enda.» Man kan antaga, att det var just
detta Sokrates och Platon menade, när de lärde, att dygden
är vetande, att den, som har den rätta kännedomen om gott
och ont, också med nödvändighet måste göra det goda.
Georg Brandel-L
Emilia Fogelklou. Samhällstyper och medborgarideal.
Stockholm 1926. Albert Bonniers förlag. 165 sidor. Pris
häft. 4: 75.
Såsom bokens titel anger, behandlar författarinnan i denna
bok en rad samhällstyper och medborgarideal. Början göres
med det gamla Kina, och därefter följer en framställning om
Platons samhällssyn, sådan den kommit till uttryck i Staten och
i Lagarna. I den tredje uppsatsen föras vi till förhållandena i
vårt eget land under brytningen mellan kristen och forngermansk
åskådning; särskilt uppehåller sig författarinnan vid den
samhällssyn, som man kan utläsa ur Västgötalagen. Den fjärde uppsatsen
handlar om Thomas Morus och Utopia, och i detta parti av
boken finner man även — för den kontrastverkan som
därigenom uppnås — en kortfattad inledande framställning om
Machia-vellis Fursten. I den sista uppsatsen behandlas Rousseaus
åsikter om uppfostran och samhälle, sådana dessa framställts i
diskurserna, Contrat social och Émile. Här förekommer även en
jämförelse mellan Platon, Morus och Rousseau samt en
framställning om »hur vi kommo till det närvarande läget» i
egendomsfrågan, befolkningsfrågan och uppfostringsfrågan.
Ville man ge en föreställning om bokens tendens, kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
