Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Norsk pedagogisk årsbok 1926 - Georg Brandell. Emilia Fogelklou. Vila och arbete jämte andra föredrag i praktisk psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I 7
betecknas som spontana, instinkterna som reaktiva. En skarp
gräns synes dock icke här kunna uppdragas, då det väl är
riktigast att anse, att drifter ingå i alla instinkter. De återstående
uppsatserna i bokens första avdelning äro följande: »Det 4-årige
landsgymnas» av rektor J. Fr. Voss, »Norsk
opdragelsesviden-skap 1900—1925» av fil. d:r Helga Eng, »Lserarutdaning i Noreg
i siste mannsalderen av dansketida» av fil. d:r T. Hoverstad och
»Skuletilstandet i Bjorgvin bispedome» av skoldirektör O. Vevle.
Såsom man ser redan av rubrikerna, äro några av uppsatserna
avfattade på landsmålet. Detta är fallet med Nordals, Kristviks,
Voss, Hoverstads och Vevles uppsatser.
Georg Brandell.
Emilia Fogelklou. Vila och arbete jämte andra
föredrag i praktisk psykologi. Stockholm 1924. Albert Bonniers
förlag. 96 sidor. Pris häft. 3 kr.
Denna bok innehåller sex uppsatser över följande ämnen:
vila och arbete, psykisk nötning, viljetyper (vilja för litet — vilja
för mycket), psykologiska nyorienteringar i samhällslivet, det
omedvetna, tingens och andens liv. Såsom man lätt finner, äro
dessa ämnen rätt olikartade, och något enande band finnes strängt
taget icke. Dock skulle man kanske kunna anse, att den första
uppsatsens innehåll så att säga omsluter de övrigas, men å andra
sidan innehåller boken mycket, som icke har relationer varken
till »vilan» eller till »arbetet».
Det är svårt eller omöjligt att ge någon föreställning om
innehållet i uppsatserna. Kanske beror detta därpå, att
framställningen är något vag, i saknad av expressivitet och fasta
hållpunkter. Reflexionen får sin prägel av känslan och fantasien
mera än av det logiska tänkandet. I detta avseende erbjuder
författarinnans produktion någon likhet med Ellen Keys, ehuru hon
saknar dennas starkt suggestiva framställningskonst. Som en
kärnpunkt i »Vila och arbete» — eller kanske rentav som
kärnpunkten — skulle man dock möjligen kunna betrakta följande
uttalande i den sista uppsatsen: »Intellektets sådd har fått god växt,
både som kulturväxt och som vildskott. Men hjärtats åker
tarvar nyplöjning och ny sådd. Förrän hjärtats dolda visdom
uppenbaras för intellektet, förr kunna icke båda tillsammans få höja
sig till tjänare av andens väldiga eningsvilja. ’Huvudet måste
bli innanmäte åt hjärtat’ (i stället för tvärtom) för att låna en
vändning från en av tidens väldige (Nietzsche).»
I uppsatsen om det omedvetna röjer författarinnan, att hon
tagit så starkt intryck av den psykoanalytiska läran, att hon väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
