Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Emilia Fogelklou. Samhällstyper och medborgarideal - Georg Brandell. Emilia Fogelklou. Människan och hennes arbete i psykologisk-historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I 7
Författarinnan ställer sig mycket kritisk gentemot Rousseaus
åsikter om flickornas uppfostran. Om denna kritik torde man
kunna fälla omdömet, att den är tämligen oförstående. Annars
kunde man ha önskat — särskilt i framställningarna om Platon,
Morus och även Rousseau — en mera kritisk inställning, varmed
icke menas kritik i verklig mening utan en uppfattning, som
kännetecknas av öppen blick icke blott för teoriernas värde utan
även för deras brister och begränsning och framför allt för den
omständigheten, att de äro historiskt betingade.
Georg BrandelL
Emilia Fogelklou. Människan och hennes arbete i
psy-kologisk-historisk belysning. Bonniers små handböcker i
vetenskapliga ämnen 13. Stockholm 1926. Albert Bonniers
förlag. 89 sidor. Pris haft. 2: 25.
I denna lilla skrift gives en företrädesvis historisk
framställning om arbetet och uppfattningen av arbetet bland olika folk
och under olika tider. Ämnet är intressant och har mig
veter-ligt icke förut behandlats på vårt språk i översiktlig form. I det
inledande kapitlet angivas villkoren för att arbetet skall vara ett
kall: det skall vara fri tjänst (icke slaveri), utföras till
samhällets gagn, vara betingat av individens anlag och stå i
samklang med hans sociala, etiska och religiösa ideal. Därefter ger
författarinnan en framställning om uppfattningen av arbetet under
antiken och dessförinnan, inom urkristendomen och
klostersam-fundet, under medeltiden, hos lutheranerna och de reformerta
och kommer så fram till industrialismens begynnelsetid och vår
egen tid.
Det är tydligt, att icke blott arbetets beskaffenhet utan även
uppfattningen av arbetet i främsta rummet är bestämd av
psykiska faktorer i växelverkan med miljöfaktorer. Om det vore
möjligt att låta t. ex. engelsmän och spanjorer byta land, så skulle
säkert förhållandena på näringslivets område förändras i både
England och Spanien. Över huvud föreligger här en mycket
invecklad komplex av orsaker och verkningar, och att riktigt
värdesätta de olika faktorernas betydelse i det samspel som kallas
utveckling torde åtminstone för närvarande icke vara möjligt. Det
synes då, som om det hade varit klokt, om författarinnan hade
strängt begränsat sin framställning till uppfattningen av
arbetet under olika tider, liksom prof. Karl Dunkmann gjort i det
av henne åberopade arbetet Die Lehre vom Beruf. Denne
motiverar sin undersökning i »die Geschichte und Soziologie des
Berufs» på följande sätt i bokens förord: »Es fehlte die Unter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
