Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Emilia Fogelklou. Människan och hennes arbete i psykologisk-historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I 7
suchung und Wertung der Arbeit als subjektiver Leistung,
es fehlte die Geschichte des Berufsgedankens».
Naturligtvis kan den uppfattning av arbetet, som t. ex. en
religion innesluter, ha påverkat arbetet självt; den har säkert
stundom gjort det i icke så ringa grad. I vilken grad detta
skett, är dock givetvis i varje särskilt fall svårt eller omöjligt
att avgöra. Men det vill synas, som om författarinnan på denna
punkt alldeles överskattat religionernas och enskilda religiösa
personligheters betydelse. Sålunda heter det (sid. 31), att
Fran-ciskus — om också blott indirekt — påverkat det borgerliga
arbetet, och längre fram (sid. 33) tillägges det, att det snarast är
inverkan av den franciskanska »tredje orden», som enligt en del
forskare — och väl även i överensstämmelse med författarinnans
egen uppfattning — haft ett så mäktigt ekonomiskt och
arbets-historiskt värde. Det förefaller, som om dessa forskare före
konstaterandet av Franciskus’ betydelse i detta avseende hade
bort 0111 också icke undersöka så dock bilda sig en mening om
vilket inflytande Franciskus utövat på gestaltningen av den orden,
som bär hans namn. Det finns de som påstå, att detta
inflytande var ytterst ringa, och att Franciskus’ idé alldeles
förvanskades av personer, som stodo den påvliga kurian nära.
Det väcker förvåning att i denna bok om arbetet genom
tiderna icke finna påpekat, vilken betydelse pietismen haft i detta
avseende. Förmodligen skulle författarinnan på denna
anmärkning svara, att framställningen är alltför summarisk, för att även
de mindre omfattande religiösa rörelserna skulle kunnat
behandlas, och att pietismens uppfattning på denna punkt var i
fullkomlig överensstämmelse med den lutherska, som behandlas i
kapitlet om lutherdomen. Detta är naturligtvis riktigt, men å
andra sidan synes mig pietismens betydelse i det ifrågavarande
avseendet särskilt för Tysklands vidkommande vara så
uppenbar, att den bort framhållas, om också blott kortfattat. En
författare (F. Heman, Geschichte der Pädagogik) är till och med
av den meningen, att om den eggelse till tukt och sedlighet,
arbetsamhet, plikttrohet och flit, som utgick från pietismen, icke
hade blivit en faktor i utvecklingen, det tyska folket sannolikt
skulle ha" gått sin undergång till mötes efter det trettioåriga
krigets fasansfulla hemsökelse. En liknande betydelse har Gösta
Bagge (Det moderna näringslivets uppkomst, s. 66) tillskrivit det
inflytande, som utgick från frikyrkliga eller lågkyrkliga kretsar i
England under andra hälften av 1600-talet och senare.
Med det nu anmärkta har jag icke velat säga, varken att
boken icke innehåller många värdefulla synpunkter, eller att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
