Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kungl. Skolöverstyrelsen - Granskningsmännens yttranden om Brandt. Kristen tro och livsåskådning (forts.) - 400-årsminnet av Västerås riksdag (Reformationsminnets firande)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o KUNGL. SKOLÖVERSTYRELSEN 6 t
6 t
den andra trosartikeln? En närmare förklaring hade varit
högligen av nöden, men någon sådan gives icke.
Jag måste avstå från ytterligare detaljkritik och antyder
endast några andra ställen, sorn jag också satt frågetecken för.
Sid. 7 behandlar spörsmålet: »Religion och kristendom». Där
heter det: »Religion är upplevelsen av förbindelse med det
gudomliga». Vidare: »Religionens profeter kalla denna
förnimmelse — ... tro». Vilka religionens profeter?
»Tron» i den angivna bemärkelsen tyckes enligt författaren vara
något för alla religioner gemensamt. Vari det specifikt kristna på
denna punkt består, söker visserligen författaren framhålla, men
lyckas ej bringa det till något klart och tillfredsställande uttryck.
Sid. 12 f. behandlas gudsbevisen. Kunna det 2:a och 3:e
beviset anses rätt återgivna? Sid. 15 förblandas kreatianism
och preexistentianism. Sid. 16 f. rör sig författaren vid
behandlingen av problemet: naturlagunder med ett dubbelt
underbegrepp, som förvirrar framställningen. Sid. 19 vill jag sätta
frågetecken för det första stycket om synden, sid. 26: trons
och forskningens Jesusbild, sid. 35 (nattvarden), sid. 42
(samvetet som autonomt och heteronomt, viljefrihet—viljetvång).
På grund av dels vad ovan antytts, dels det allmänna
intryck av famlande och omogenhet i omdömet, som läsningen av
denna bok efterlämnat, kan jag ej finna den lämplig som
ledtråd vid skolundervisningen.
Uppsala d. 27 oktober 1926.
Johannes Viotti
lektor.
400-årsminnet av Västerås riksdag.
Biskop Ludv. Lindberg, fil. d:r Olof Molin och prof. C. G.
Santes-son såsom representanter för resp. Allm. Svenska Prästföreningen,
Stockholms Prästsällskap och Sveriges Flagga, förbund för
nationell fostran, framhålla i ett upprop, att fyrahundraårsminnet av
den svenska reformationen bör hogfidlighållas den 5 mars i år.
De anse »det vara en hög och bjudande plikt att verka för
reformationsminnets firande — — — genom allmän flaggning särskilt
å skolor, församlingshus och jämförliga byggnader samt genom
minnesfester eller kortare omnämnande av dagens betydelse vid
morgonbönerna eller eljest inom landets läroanstalter och skolor».
— Västerås riksdags beslut förelåg färdigt midsommardagen 1527.
Som minnesdag lämpar sig dock bättre den 5 mars, den dag då
Uppsala mötes beslut undertecknades 1593.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
