Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kungl. Skolöverstyrelsen - Granskningsmännens yttranden om Brandt. Kristen tro och livsåskådning (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
KUNGL. SKOLÖVERSTYRELSEN 6 t
anledning till någon mera väsentlig anmärkning mot innehållet
i densamma, får jag tillstyrka dess godkännande.
Malmö den 2 oktober 1926.
Vördsammast
N. O. Ekström.
Transumt.
Till Kungl. Skolöverstyrelsen.
Anmodad att avgiva utlåtande över vissa läroböcker i
kristendomskunskap får jag härmed vördsamt anföra följande.
2.) Gustaf Adolf Brandt, Kristen tro och livsåskådning.
Kortfattad lärobok (Stockholm, Albert Bonniers förlag 1925).
I fråga om klarhet och reda lämnar denna bok mycket
övrigt att önska. Uttrycken äro ofta så svävande och
obestämda, att läsaren lämnas i ovisshet om vad författaren
egentligen menar. Därtill komma långa och invecklade satser, som
ställa alltför stora krav på gymnasistens eller seminaristens
uppfattningsförmåga.
Jag hänvisar till sid. 9 såsom typisk. Författaren vill här
uppvisa skillnaden mellan »den teoretiska sanningen» och
»tros-sanningarna». Skillnaden skulle vara den, att de senares
»viss-hetshalt» icke är beroende av »den form, vari de iklätts»,
vilket däremot synes gälla för den förra. Det är ej tydligt, vad
författaren i detta sammanhang menar med form. I det närmast
följande säges om striden mellan tro och vetande, att den »1
huvudsak» gäller frågan om »förenligheten» mellan gammal och
ny »världsåskådning». Författaren synes mena, att striden skulle
upphöra i samma mån de, som föra vetandets talan, insåge, att
så är, d. v. s. att motsatsen avser endast två oförenliga »former»,
men däremot icke trosinnehållet självt. Författaren är i så fall
mycket optimistisk. Hur det än må vara med värdet av den
antydda lösningen, torde det i alla händelser bli svårt att för
undervisningen få någon värdefull ledning av dessa allmänt hållna
uttalanden.
I fortsättningen på samma sida få vi under samma rubrik
som föregående (»det religiösa sanningsproblemet») upplysning
om de huvudproblem, som kristendomen i likhet med andra
religioner rör sig med. De äro tre, säger författaren. Så långt är
saken klar. Men sedan är det ej lätt att säga, vad som avses
med de tre punkterna. Då det heter, att samma frågor
behandlas i Symbolum apostolicum, skah då exempelvis punkt 2
(»Människolivets betingelser och beroende av det gudomliga») åsyfta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
