Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Georg Brandell. En programskrift om skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I 7
från författarens. Min uppfattning i frågan är grundad på
iakttagelser i ett skoldistrikt, där man anordnat en övergång från
folkskolan till det allmänna läroverket och den högre flickskolan
på ungefär det sätt författaren föreslagit. Ehuru man här hade
tillgång till en — vid folkskoleseminarium utbildad — lärarkraft,
vars kompetens att meddela undervisning i det främmande
språket mångdubbelt överträffade den, som kan förvärvas genom
studier i den av författaren föreslagna omfattningen, visade det sig,
att de på detta sätt undervisade folkskolebarnen hade svårt att
vid inträdesprövningarna fylla fordringarna i det ifrågavarande
ämnet. Detta berodde tydligen huvudsakligen därpå, att läraren,
som var överlägsen i fråga om förmågan att använda språket,
likväl saknade den rutin, som erfordras för att meddela fasta,
examinerbara kunskaper. När resultatet blev sådant i detta fall,
då man hade tillgång till en lärare, som fullständigt behärskade
det främmande språket, är det lätt att första, hurudant det i ett
stort antal fall skulle bli, när läraren fått en utbildning med
blott fyra timmars undervisning i veckan under fyra år.
Den sålunda föreslagna tiden utgör 16 timmar i veckan för
samtliga klasserna vid folkskoleseminariet mot nuvarande 6
timmar. Man kan i detta sammanhang fråga, varifrån de
återstående i o timmarna skulle tagas, ifall man ej ville förlänga
seminariekursen till fem år.
Författarens utförliga motivering för sitt förslag — vilket
tidigare har framställts av rektor E. Ehlin — synes på flera
punkter förtjäna att beaktas. Sålunda kan jag för min del i
huvudsak instämma i vad han säger om skolans positiva
medverkan till klassmotsättningarnas utjämning, om regleringen av
tillträdet till utbildningsanstalterna, om förhållandet mellan
allmänbildning och fackbildning samt om barnålderns psykologi
och konsekvenserna därav i fråga om undervisningens
beskaffenhet under detta åldersstadium. Framställningen i dessa liksom
även i övriga delar kännetecknas i hög grad av klarhet och reda
i uppfattning och formgivning.
Däremot kan framställningen om det sociala urvalet icke
sägas vara i överensstämmelse med vad man numera vet härom.
Författaren har i en bilaga ägnat icke mindre än sex med petit
tryckta sidor åt en kritik av mina uttalanden i en i Det nya
Sverige (1925, häftet 1) publicerad artikel om Skolreformen och
begåvningsproblemet. Att här ingå i ett detaljerat bemötande
skulle föra mig för långt. För så vitt frågan har
beröringspunkter med den om begåvningens och miljöinflytelsernas
relativa betydelse för skolprestationernas beskaffenhet, kan jag hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
