Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Georg Brandell. En programskrift om skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I 7
I 7
tigheten av detta påstående har författaren icke bevisat, och
något avgörande bevis torde icke heller kunna presteras.
Författaren gör den tämligen överflödiga reflexionen, »att nedärvd
begåvning icke är något som kan direkt iakttagas» (s. 94). Men
på ett annat ställe medger han, att begåvningen »hör till de
egenskaper, som äro tillgängliga för objektivt bedömande» (s. 39).
Begåvningens bedömande är också ett så viktigt moment i hans
organisationsplan, att denna rentav icke skulle kunna realiseras
utan ett sådant bedömande. Också framhåller han på flera
ställen, att om tillräcklig tid står till förfogande, det »icke möter
någon större svårighet för den insiktsfulle läraren att konstatera,
huruvida någon högre grad av intellektuell begåvning förefinnes»
(s. 36). Men nu ha vid flera av de här ifrågavarande utländska
undersökningarna lärarnas omdömen om barnens intellektuella
begåvning använts som det material, ur vilket resultaten
beräknats, och man har ingen anledning att antaga, att icke
tillräcklig tid för bedömandet stått till lärarnas förfogande. Varför
skulle då dessa resultat vara värdelösa? Är det blott de svenska
lärarna i författarens femklassiga grundskola, som kunna bedöma
barns intellektuella begåvning?
Genom att göra en jämförelse mellan det relativa antal barn,
som de fattigare befolkningslagren i vårt land sända till de högre
skolorna, och det relativa antal högre begåvade barn, som vid
de utländska begåvningsundersökningarna visat sig tillhöra
liknande samhällskategorier, får författaren fram, att —
naturligtvis under förutsättning att de utländska undersökningarna
tillerkännas något värde — »den fattigare befolkningens
representation vid våra läroverk är 10—30 gånger lägre än den av dess
begåvningstal fordrade» (s. 96). Ur matematisk synpunkt torde
ingenting vara att invända mot denna sammanställning. Att den
ändå är missvisande, beror därpå, att siffrorna för Sverige avse
förhållandena i vårt land i allmänhet, medan siffrorna från de
utländska undersökningar, vilka författaren använt för jämförelse,
avse amerikanska städer. Befolkningen i de större städerna
avviker både i fråga om begåvning och i fråga om de
miljöförhållanden, under vilka den lever, starkt från befolkningen på
landsbygden. De resultat man får vid det här ifrågavarande
slaget av begåvningsundersökningar av barn i en del städer i
ett land kunna således icke anses ge en exakt bild av
begåvningsförhållandena bland barnen i allmänhet i samma land. Mot
jämförelsen hade ingenting varit att anmärka, om siffrorna för
Sverige avsett våra största städer, men man hade naturligtvis
även då måst taga hänsyn till förhållandenas olikhet i vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
