Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Carl Lindsten. Några funderingar om ökat utrymme åt självstudier å gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖKAT UTRYMME ÅT SJÄLVSTUDIER Å GYMNASIET IOI
underbetygen, då ett för stort antal sådana lätt kan stämpla
honom själv som en mindre god lärare. Men i och med
detsamma har han tvingats att ägna en oproportionerligt stor
del av krafter och arbete åt de likgiltiga och motsträviga
lärjungar, som måste halas från ring till ring, därigenom att
läraren direkt, ofta under deras eget motstånd, söker mata i
dem minimikurserna. Vi veta alla, huru plågsamt några
stycken lärjungar av denna typ kan göra arbetet i en klass
dels for läraren, som för deras skull aldrig kan fä syssla med
annat än de allra mest elementära saker, dels för de
lärjungar, som redan kunna dessa och gärna ville få lära sig
något mer. Många lärare stå vid höstens
flyttningsprövningar i fråga om lärjungar av denna typ i stort beråd, som
ibland liknar verklig samvetsnöd, då de fråga sig: »Skall jag
nu låta dessa fortfarande fördärva sin gamla klass genom att
släppa upp dem eller närmast lägre genom att sätta dem
kvar?»
Jag tror, att det enda botemedel, som är tänkbart gent
emot denna typ av lärjungar, skulle vara, om lärjungarna
bleve mera självverksamma. Den lärjungarnas passivitet, som
utmärker vår skolordning, är huvudsakligen på överstadiet
skadlig. Den skadar först de energilösaste men drager så
småningom allt flera med sig, allteftersom de mest
ointresserade absorbera lärarens arbete med vad de andra redan
kunna. Kravet på större självverksamhet kommer också
oavbrutet fram i den pedagogiska diskussionen, men det är
ganska sällan som man ser positiva förslag, hur denna
verksamhet bör ordnas. I regel nöjer man sig med att säga, att
den är nödvändig.
Låt oss kasta en blick på gymnasiets arbetsordning vid
ett medelstort svenskt statsläroverk. Läroämnena, s. k.
frivilliga laborationer, teckning och gymnastik samt för ett
mindre antal av lärjungarna därtill även sång taga i regel
6 ä 7 undervisningstimmar om dagen. Fyra dagar i månaden
skola vara fria från läsning, men till tre av dem äro
skol-skrivningar förlagda. Då slippa lärjungarna visserligen läxorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
