Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Carl Lindsten. Några funderingar om ökat utrymme åt självstudier å gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
CARL LINDSTEN
men ha i regel att använda ledig tid dels till hemskrivningar
till lördagen dels också till att bereda något parti till nästa
dags skolskrivning. En dylik beredelse innebär ju verkligen
en självverksamhet och är alltså av stor nytta. Detsamma
kan sägas även om skolskrivningen. Men en dylik
skriv-dag suger också betydligt ut lärjungarna. I regel kunna de
efter en sådan icke taga itu med nästa dags läxor förrän
minst en timme senare än vanligt. Så drar arbetet ut längre
på kvällen i stället. Därav följer dålig sömn, misshumör,
trumpenhet och slapphet till följande dag. Låt oss så gott
med ens säga, att inom denna ram plats icke finnes för
självarbete. Endast de psykiskt allra starkaste, de, som allra
ordentligast skött sitt föregående skolarbete samt haft lyckan
av ett specialintresse, kunna kombinera detta arbete med
någon form av aktiva självstudier. Det vittnar ovillkorligen
gott om svensk ungdom, att inte flera, än som är fallet, sällat
sig till den svans av ointresserade, som måste halas från
klass till klass, därigenom att läraren matar i dem detalj för
detalj.
Skola alltså självstudier å gymnasiet bli möjliga, fordras
i första rummet, att arbetet resolut lägges så, att tid erhålles
till sådana.
Det både påstås och förnekas, men jag tycker mig själv
hava en bestämd erfarenhet därav, att en ganska skarp gräns
i psykologisk utveckling inträder vid åldern 14—16 år, d. v. s.
ungefär det begynnande gymnasialstadiet. Jag tror, att
lärjungarna vid denna tid börja fara illa av att bara ledas. Det
nuvarande systemet kräver med nödvändighet alla kursers
uppdelning i läxor. För lärjungen upplöses då gärna hela
kursen i detaljér, och översikten av det hela blir svår att nå.
Därtill kommer också, att med detta system är det
egentligen blott läraren, som hela tiden kan vara fullt verksam.
Av lärjungarna är blott en i sänder aktiv och detta blott en
liten stund och ej helt och fullt, ty han måste hela tiden
låta sig ledas av läraren. Och när han ej har frågan, begäres,
att han skall vara oavbrutet receptiv på det sätt, som läraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
