Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Carl Lindsten. Några funderingar om ökat utrymme åt självstudier å gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
IOO CARL LINDSTEN
det torde väl knappt gå att få den lindrigare. Den stora
allmänheten såväl som statsmakterna synas ju sätta
likhetstecken mellan lärarens arbetstid och det timantal han har
på schemat.
Skulle det vara möjligt att genomföra den anordning,
som här föreslagits, tror jag, att man kunde påräkna följande
vinster därav.
Jag tror, att arbetsglädjen skulle kunna stegras både hos
lärare och lärjungar.
Den, som hade möjlighet att arbeta snabbare, skulle ej
vara så pinsamt bunden vid de torftigaste och långsammaste,
som nu i stort sett bestämma klassens arbetstakt.
Man kunde kanske rent av tänka sig en återupplivning
i moderniserad form av den förr brukade fria flyttningen,
d. v. s. att en lärjunge kunde flyttas till högre avdelning
när som helst under läsåret, om han visat sig kunna följa
med i en högre avdelning. Detta skulle för visso vara en
god stimulus och en ej ringa gärd åt de bästa och mest
energiska begåvningarna.
Ansvaret för pliktuppfyllelse genom eget arbete skulle
få större plats; man kunde hoppas på ett försvinnande så
småningom av de förargliga symptom av mindre graverande
skolfusk, som ofta förbittra skollivet för både lärare och
lärjungar och störa förtroendet dem emellan; man kunde hoppas
på ett »fair play» även i det teoretiska arbetet, som nu är
fullt medvetet endast för klassens allra bästa.
En koncentration av undervisningen skulle sannolikt bli
lättare att genomföra, även om arbetet därmed ytterligare i
huvudsak skulle komma att tynga rektor.
Undervisningen skulle bättre kunna lämpas efter
lärjungarnas psykiska utvecklingsstadium i motsats till nu, när
fjärderingaren i fråga om metod i stort sett undervisas på
samma sätt som försteklassisten. Studiesättet vid universitet
och högre fortbildningsinstitut skulle ej vara den unge
studenten så främmande som nu, och gymnasiet, som
ursprungligen, då det inrättades, tänktes som en utvecklingsform mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
