Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Folke Borg. Till frågan om gymnasiets organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM GYMNASIETS ORGANISATION 1 133
möjligt få läsa de ämnen som de främst anse sig ha nytta
av för sina blivande levnadsbanor. Gymnasiet kommer ju på
så sätt att kunna på ett effektivt sätt förbereda för betydligt
flera levnadsbanor än vad nu är fallet.
I punkt 4 föreslås en reformering av arbetsmetoden i
gymnasiet. Enligt min mening är en omläggning här i allra
högsta grad påkallad, och jag tror att de allra flesta lärare
däruti äro ense med mig. Det fanns i äldre tider en mera
akademisk arbetsmetod i gymnasiet; men nu för tiden ha vi
knappt ett spår kvar därav. Det är helt enkelt realskolans
sätt att arbeta, som trängt in i gymnasiet och praktiskt taget
helt uppfyllt detsamma. Cirkelgången läxor—läxförhör—
förberedelse av nya läxor o. s. v. råder. Jag är övertygad
om att det är denna företeelse mer än något annat, som
åstadkommer den med varje ring alltmer accentuerade olust,
med vilken de flesta gymnasister reagera mot undervisningen.
Unga människor på 17—18 år vilja allmer ogärna finna sig
i en undervisning enligt korvstoppningsmetoden; de längta
efter att själva få utföra nyttigt arbete. Om man nu frågar
sig, varpå det beror att realskolans läxmetoder på antytt
sätt tagit även gymnasiet i besittning, så torde svaret bliva
att förhållandet i fråga framför allt orsakats av tvenne
omständigheter. Den första är att kunskapsstoffet alltmer
hopat sig. I vår tid med dess hastigt försiggående utveckling
och svindlande snabba framsteg på snart sagt alla områden
blir det alltjämt mer och mer, som en samvetsgrann lärare
vill hinna med att framlägga eller åtminstone i korthet
beröra under sina lektioner. Man jämföre t. ex. en fysikers
eller en biologs ställning nu och för 20—30 år sedan! I
själva verket håller materialet på att växa över huvudet pä
både lärare och elever — om det inte rent av allaredan
gjort det. Den andra — och icke mindre viktiga — orsaken
är studentexamens nuvarande anordning. Eller skulle det
finnas någon enda lärare, som undervisat på gymnasiet och
som icke känner igen följande situation: i
studentskrivningarna t. ex. i matematik förekommer ett år ett problem häm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
