Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Torvald Lindstedt. Nyisländska i ämbetsexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 TORVALD LINDSTEDT
man undgå att taga ställning till frågan om låneorden och
de puristiska strävandena samt meddela åtminstone några
riktlinjer för språkvården i detta avseende. Man har då ett
verkligt skolexempel i det isländska språket och kan med
det visa, hur språkets egna resurser genom fyndighet och
målmedvetet arbete kunna utnyttjas. De mest
internationella ord saknas i isländskan. Elektricitet heter t. ex.
rafmagn, »bärnstenskraft», telegraf simi9 »tråd» (sv. dial.
simme), telefon talsimi, för att nämna ett par exempel. Och
denna vilja att reda sig med egna tillgångar är fast och
obruten. Så läste jag nyligen i en anmälan av en
nyutkommen bok, hur recensenten gjorde skarpa anmärkningar
mot orden konsert och musik. Sådana låneord behövas inte
alls, menade han. »Hljömleikur og hljömlist eru fullgöö
orö». På samma sätt förhåller det sig med syntaktiska
frågor. Konstruktioner och ordställningar, som vi finna i de
fornsvenska lagarna, leva ännu med friskt liv i det isländska
språket. De främmande inflytelser, som omdanat och satt
sin prägel på satsbildningen i vårt skriftspråk, ha lämnat
isländskan i det stora hela oberörd. Det torde icke kunna
förnekas, att kännedomen om isländska i hög grad skärper
känslan för det äkta nordiska och därmed också bidrager
till en bättre förståelse för vårt eget språks utveckling. Och
att detta är värdefullt såväl för modersmålslärarens egen
språkuppfattning som för hans undervisning, torde man också
kunna påstå. Eäsningen av nyisländska kan rentav sägas
vara stimulerande för språkintresset just genom de många
tankar på språkliga förhållanden, som den väcker till liv.
Att framlägga något förslag, hur studierna skulle ordnas
och vilka fordringar som böra ställas, är här icke min avsikt
och tillkommer ej heller mig. Men man kunde tänka sig,
att de, som aspirera på minst betyget Med beröm godkänd
i ämbetsexamen, borde läsa så mycket, att de något så när
kunde förstå en isländsk bok. Och för att komma dithän,
behövde varken mycken tid eller kraft användas. Det vore
tillräckligt att läsa Finnur Jonssons lilla Isländsk sproglaere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
