Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Elof Hellquist. Kring den moderna svenska hexametern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
ELOF HELLQUIST
(enligt min mening) äro fullt korrekta eller om de tillhöra det
andra slaget. Tack vare detta tillvägagångssätt kommer han
till det förbluffande resultatet, att han och undertecknad i detta
fall äro ungefär lika goda kålsupare och att jag sålunda farit i
ogjort väder. Att döma av ett yttrande s. 124 (slutet) synes
han dock ha varit medveten om att det inte stod riktigt rätt till,
men talar endast om det patetiska framhållandet, icke t. ex. om
pausen, motsättningsbetoningen m. m.
I detta sammanhang tillåter jag mig framhålla, att fil. mag.
E. Holmberg i ett föredrag (om Tegnérs hexameter) bl. a. velat
hävda, att av undertecknads trokéer ingen enda hör till det
»lätta» slaget. Att icke detsamma — ens närmelsevis — gäller
Risbergs framgår bl. a. av den lilla exempelsamling jag ger i
denna tidskr. s. 5.
Jag skall icke uppehålla mig vid att R. genom sitt sätt att
sköta statistiken även får t. ex. Tegnér och — Adlerbeth på
ungefär samma linje, medan man vet eller borde veta, att
Tegnér åtminstone i sin tidigare hexameterdiktning står nästan
kemiskt fri från det slags trokéer, mot vilka jag vänt mig.1
Det torde icke innebära någon överdrift, då jag säger att
Risberg här begagnat den statistiska metoden på ett sätt, som
saknar motstycke i den svenska metrikens historia. Mot sådant
kämpa själva gudarna förgäves.
2) Jag har aldrig uttalat någon förkastelsedom över
användningen av trokéer i svensk hexameter. Något så barockt
har verkligen icke fallit mig in. Tvärtom utgöra de naturligtvis
en nödvändig beståndsdel i schemat. Det är endast vissa slag
av dem som ogillas. R:s framställning är i denna punkt i hög
grad vilseledande.
3) I föregående artikel har jag påtalat, att R. alltjämt
framhärdar i sitt försvar för dessa slags trokéer, medan han i brev till mig
uppgivit sig skola i t. ex. sin översättning av Iliaden på denna punkt
förfara t. o. m. mera skrupulöst än undertecknad. Hans
invändningar häremot s. 127 förstår jag ej. Jag frågar endast: Om
R. verkligen teoretiskt håller på sin forna praxis, varför står
han då i begrepp att alldeles övergiva densamma??2 .
1 Om vissa undantag se min inledning till Kallimachos’ hymner s. 7.
Dylika imdantag torde nog också förekomma i mina egna hexametrar.
2 Man må livligt hoppas, att lektor R. står fast vid detta sitt löfte.
Uppdraget att översätta Iliaden lämnades först till undertecknad, som dock
ansåg sig böra avböja detsamma; det kan sålunda synas förklarligt, att
åtminstone jag själv hyser ett visst intresse för tolkningens kommande
öden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
