Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. J. Bergman. Skolreformen av år 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 O ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I 8 I
I 8 I
delades skola bli utskottets kommande beslut — innan det
enskilda förslaget underställts detta! Det c:a 200 sid. starka
betänkandet hade i en mängd punkter icke varit föremål för
förberedande överläggningar i utskottet och skulle nu genomgås
på ett par dagar. Att enskilda riksdagsmän ej alltid kunna
hinna sätta sig fullständigt in i omfattande frågor är förklarligt,
men att icke ett utskotts egna medlemmar få tid att noggrant
genomläsa ett utlåtande, som framträder i deras namn, går
sannerligen för långt. En annan anmärkning gäller statsministerns
hållning. Herr Wohlins väl motiverade förslag om uppskov hade
inom alla läger vunnit starka sympatier och med säkerhet fått
majoritet, därest statsministern accepterat detsamma. Det blev
emellertid av honom bryskt avvisat. Förf. citerar hans »lika
formellt obegripliga som reellt sanningslösa» yttrande: »det
konstitutionella (? 1) och samhällsorganisatoriska skyddet för
förmögenhetsprivilegiernas sista mera betydande skans anser jag falla med
det beslut, som jag hoppas kammaren nu kommer att fatta».
Utrikesministerns hållning och det faktum, att liberalerna i första
kammaren delade sig i två hälfter, vittnar enl. förf. om
»vankelmodet hos den lilla rest av kulturliberalism, som ännu frestar
en tynande tillvaro i det svenska parlamentet». En närgången
men träffande satir riktas mot dem, som högljuddast fört
jämlikhetens talan men icke låta sina egna barn gå i folkskolan.
Reformens betänkliga följder för privatskoleväsendet belysas och
de barocka konsekvenser, som kunna uppstå för gossarna genom
läroverkens öppnande för flickor. Gynnandet av den svaga
treåriga gymnasietypen är ett annat felgrepp, som icke kan
motiveras med önskvärdheten att förkorta studietiden, då det
fyraåriga gymnasiet ju anknyter till näst sista realskoleklassen. Enligt
förf:s redogörelse skulle de i utskottsförslaget nämnda kommunala
flickskolorna, som äro avsedda att ersätta de nuvarande
åttaklas-siga, bliva femklassiga: detta synes dock egendomligt: om i
analogi med läroverken de båda nedersta klasserna indragas,
återstår i alla fall en sexklassig skola. Till slut ges en nyttig
och upplysande översikt av riksdagsbeslutets innebörd för varje
ort. Där omnämnes sist ett uttalande, som ej kommit med vid
redogörelsen för utskottsförslaget, nämligen för inrättande av
kommunala styrelser för alla statsläroverk, en nyhet av mycket
tvivelaktigt värde, såsom erfarenheterna från de kommunala
mellan-skolorna redan visat.
Till slut en liten terminologisk anmärkning. I diskussionen
i skolfrågan användas ofta uttrycken bottenskola och enhetsskola
såsom liktydiga — kanske med avsikt. Det senare innebär dock
något mycket mera, nämligen att ingen annan skola än folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
