Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Harald Åhlin. Läroverksbiblioteken 3—6 - 4. Förmedlingsverksamheten - 5. Läroverksbibliotekarierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
harald åhlin
att en och annan drar si g för att begära, att bibliotekarien
skall göra något, som strängt taget icke hör till hans
skyldighet. Att han skall ha denna skyldighet, borde därför på
ett eller annat sätt stadgas.
Det är ur landsortsforskarnas synpunkt av mycket stort
intresse, att de stora biblioteken få så stora anslag, att de
kunna bli något liberalare gent emot dessa forskare med
avseende på den tid, under vilken ett lånat arbete får behållas.
De personer, som det här är fråga om, bedriva ju sina
studier och forskningar så gott som uteslutande på lediga stunder.
Det vore särdeles tacknämligt, om de stora biblioteken kunde
till dem lämna ut något slags »långlån». De centrala
bib-bliotek, som ur landsortsläroverkens synpunkt ha det största
intresset, torde vara universitetens och högskolornas,
Vetenskapsakademiens, Kungl. Biblioteket, Pedagogiska biblioteket,
Nobelbiblioteket samt Stockholms och Göteborgs
Stadsbibliotek.
5. Läroverksbibliotekarierna.
En av mina kolleger framställde en gång den förmodan,
att staten icke har några sämre avlönade tjänstemän än
läroverksbibliotekarierna. Med tanke på statens förmåga att sila
mygg och svälja kameler får man väl svara, att det är
tänkbart, att det finnes ännu sämre avlönat arbete i statens tjänst,
men vilket det i så fall skulle vara, är särdeles svårt att
säga. I varje fall får det lov att konstateras, att
bibliotekariernas arbete är till största delen mot staten utövad
välgörenhet. Hur det kan komma sig, att det gått att få en
bibliotekarie vid varje h. a. läroverk, är en fråga, som ligger
nära till hands. Svaret är väl, att rent ideellt sett är arbetet
så pass tacksamt, att om man bortser från det ekonomiska,
finns det många lärare, som vilja åtaga sig det. Bortse från
ekonomien kan emellertid mycket få läroverkslärare, ja, de
flesta ha inte ens moralisk rätt att göra det. Om de icke
ekonomiskt oberoende bibliotekarierna gäller det väl som
regel, att de åtagit sig tjänsten eller fortfar att sköta den, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
