Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - K. Pira. Georg Brandell. Psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22 anmälningar och recensioner 3 I i
3 I i
synsinne till psykiskt (andligt) organ, vilket i sin ordning har
ett fysiskt (kroppsligt) organ, hos vilket under yttre iakttagelse
särskiljas vissa momenter, såsom öga, synnerv, syncentrum m. m.,
och vilket fysiologien länge försökt, men för visso på långt när
icke tillfredsställande har lyckats, klargöra med hänsyn till
funktionssätt — såsom det psykiska synsinnets organ. Väl är jaget,
när det blott senterar eller fungerar såsom sinnligt kännande, till
skillnad ifrån medvetet sinnligt varseblivande, ännu dunkelt och
relativt medvetslöst självverksamt. Dess aktivitet i en sensation
står på en lägre grad än dess aktivitet i en medveten
varsebliv-ning. Men sinnesförnimmelserna äro dock för visso, även såsom
relativt dunkla (s. k. omedvetna varseblivningar), verkliga
funktioner av jaget; eljes vore det omöjligt, att de inginge såsom
»beståndsdelar i varseblivningarna», som äro de jagets funktioner,
hos vilka de ifrågavarande förnimmelserna urskiljas i och genom
jagets egen teoretiskt analytiska verksamhet. Varje funktion av
jaget är en organisk enhet av aktivitet och passivitet.
Passivitetsmomentet är det övervägande i de relativt medvetslösa och
oavsiktliga funktionerna, aktivitetsmomentet däremot i de
egentligen medvetna och avsiktliga — med aktuellt märkbar (inför
omedelbar själviakttagelse) s. k. intention. Men »intentionen»
måste finnas i varje förnimmelse, även i den med hänsyn till
formell utvecklingsgrad lägsta, såvida en förnimmelse just består
däruti, att jaget finner något vara något (jfr sss. 25, 68 — 69 o.
153 —154). — Just därför, att själen är »ett organiserat system
av psykiska eller andliga krafter» med den individuella
personens »själv medvetande» såsom den organiska enheten (»enande
band»), såsom förf. har sagt (ss. 9, 134, 151 —152), just därför
består det faktiska mänskliga själslivet uti ett beständigt
reflekterande. Detta är 1) ett kontinuerligt förnimmande, 2) ett
kontinuerligt övergående från den ena förnimmelsen till den andra.
1 bägge avseendena visa sig högre och lägre grader av
aktivitet eller självverksamhet i organisk förbindelse med passivitet.
Denna är själv ett sätt att fungera hos den organiska enheten,
jaget, som »lider» någon »påverkan» av någon annan kraft
såsom föranledande orsak till jagets reaktion — i passiviteten. Men
då de psykiska akterna äro andliga (s. 9), så är det ej rimligt
att tala om någon inverkan utifrån, i geometrisk och fysikalisk
mening, på jaget eller det individuella självmedvetandet. Men i
psykologisk mening kan man nog med skäl tala 0111 motsättning
mellan »inre» och »yttre», för så vitt man därmed blott avser
den relativa skillnaden mellan det »dunkla» och det »klara» —
»inom» det individuella självmedvetandets »komprehensiva inre»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
