Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - K. Pira. Georg Brandell. Psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22
anmälningar och recensioner 3 I i
(för att tala med Eucken). Denna skillnad föranleder i sin
ordning en skillnad mellan de två huvudriktningar i själens
beständiga reflekterande, som benämnts »positivt abstraherande»
och »positivt determinerande»: resp. fortgång ifrån det konkreta,
dunkla och yttre till det abstrakta, klara och inre eller tvärtom.
Därav skillnad mellan teoretiska funktioner och praktiska —
märkbar, när själen utvecklat sig till en viss grad av
självmedvetande och självmakt: när hon själv aktuellt bemärker och styr
eller leder sitt inhämtande i sitt inre av kunskap, sin uppfattning
av något, och sitt utförande av sina avsikter, sitt verkande av
förändringar i yttre avseende. — Varje funktion är då jaget självt,
för så vitt det — genom positiv abstraktion — betraktas såsom
verkligt och verksamt i ett enda odelat (men ingalunda odelbart)
moment av sin självutveckling. Och korrelatet till »funktion» är
då helt naturligt »förmåga» — jaget såsom i stånd till att —
eller såsom »förmående» — aktualisera sina funktioner, helt
enkelt emedan det är deras organiska enhet (»princip, enhet och
subjekt», »orsak, substans, lag och ändamål», för sin
självutveckling, sin egen aktualisation i och genom en kontinuerlig
formväxling).
Därföre måste man just ur funktionspsykologisk synpunkt på
det bestämdaste protestera emot förf:ns inkonsekventa och
orediga uttalande på s. 13: »Vad som försiggår i nerverna och
hjärnan, hör strängt taget icke till de problem som psykologien
har att behandla. Dessa processer höra till de fysiska
företeelserna och äro närmare bestämt av fysiologisk natur; de
behandlas av den vetenskap som kallas fysiologi. Men då dessa
kroppsliga företeelser stå i nära samband med de psykiska företeelserna,
är det nödvändigt att här lämna en kortfattad framställning om
nervsystemets byggnad och funktioner.» Det är så långt ifrån
att en framställning av antydd art är nödvändig i den
elementära psykologien, att den tvärtom där är avgjort skadlig och
vilseledande, i all synnerhet för gymnasister och folkskoleseminarister
(se Pedagog. Tidskr. 1910, h. 9, ss. 496, 499—503; jfr Sigwart,
Logik, II (1904), ss. 197, 549, 578—80, 581, 583; F. G. Stout,
Analytic Psychology, I (1909), ss. 3—6, 15, 20, 30—35). Med
rätta har Wundts lärjunge Hellpach varnat för att söka
»åskådliggöra» psykologiska processer genom hänvisning till
»lokalisa-tioner» och »banor» i nervsystemet. Dylikt »åskådliggörande»
är enligt H. alldeles ofruktbart och bidrager blott till att
bibehålla i förkrympt tillstånd det sinne för psykiska förlopp, som
är så oumbärligt för alla psykologiskt verksamma (W. Hellpach,
Die Grenzwissenschaften der Psychologie, 1902, s. 311, jfr ss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
