Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Carl O. Koch. Den rörliga linjedelningen på det nya gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÖRLIGA LINJEDELNINGEN PÅ DET NYA GYMNASIET 301
och klagomål över rektors fördelning av tjänstgöringen då
komma att mångdubblas.
Ett typiskt exempel på den oklarhet, som rått — om ej
i tankegången, så åtminstone i ordalagen, är den passus i
Riksdagens skrivelse ang. läroverkens omorganisation, där det
säges: »Vad beträffar lärokurserna för de specialiserade
ringarna, bör erinras om att organisationsförslagets syfte ej
är att åstadkomma en stegring av fordringarna eller en
utökning av kurserna. Förslaget har en kvalitativ snarare än
kvantitativ syftning. Men det är klart, att den starkare
in-dividualisering, som eftersträvas och som i visst hänseende
också vinnes i och med den utvidgade valfriheten, kan
förväntas i regeln medföra ej blott en fördjupad kunskap utan
även ett större kunskapsmått.» Vad menas egentligen
härmed? Ligger det någon förnuftig tanke bakom ordens förlåt?
A ena sidan är det ej meningen att fordringarna skola stegras
och kurserna ökas, å andra sidan vinnes genom den nya
organisationen fördjupad kunskap och större kunskapsmått.
Hur kunna studierna fördjupas och kunskapsmåttet ökas,
utan att fordringarna stegras och kurserna utökas?
Åtminstone vad de moderna språken beträffar, är detta omöjligt.
Jag kan ej tänka mig, att undervisningeu i dessa ämnen på
den differentierade linjen i det stora hela kan ske annorlunda
än på följande sätt: klassundervisningen kommer som hittills
att bestå i grammatikläsning och översättningövningar från
svenska, uttalsövningar, inlärande av fraser och idiomatiska
uttryck samt talövningar; allt detta fordrar lärarens
personliga undervisning och kan ej ersättas av några fria studier.
Dessa senare kunna däremot omfatta litteraturläsning till
större omfång än som hitintills skett. På åtskilliga håll har det
ju redan förekommit, att eleverna på egen hand läst utländsk
skönlitteratur, dock naturligtvis endast i ganska liten skala
pä grund av ämnesträngseln och utan någon egentlig
kontroll av det lästa från lärarens sida. Det är naturligtvis på
detta gebiet framför allt, som studierna böra fördjupas och
kunskapsmåttet ökas, så att den studiosus, som bland de tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
