Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Nils Holm. Josua Mjöberg. Svensk litteraturhistoria för den högre undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22 anmälningar och recensioner 3 I i
Sid. 69 påstås om Gyllenborg, att han »har idealistens trumpna(?)
missnöje med världen». Del är svårt att förstå, varför en
idealist nödvändigt skall vara trumpen. Rent obegripligt är vad sid.
70 säges om samme Gyllenborg: »Som man kunde vänta av denna
verklighetsfiende, lyckas han bäst i Vinterkvädet». I vilket
sammanhang srår skaldens »verklighetsfientlighet» med Vinterkvädet?
Med andra ord: i vad mån kan verklighetsfientlighet anses
disponera för vinterkväden? Vintern är ju annars inte mindre
verklig än sommaren; i vårt nordiska klimat är den ju en mycket
påtaglig och kännbar verklighet. Om Franzén heter det sid. 100:
»Han mognade aldrig till man, kunde icke visa sig självständig
vid påtryckningar och låg ännu som biskop i vagga». Då de sista,
av anmälaren kursiverade orden inte åtföljas av någon närmare
förklaring, kunna ju bokens ungdomliga läsare genom dem få
den besynnerliga föreställningen, att Franzén låg i vagga hela
sitt liv. Verkliga förhållandet med vaggningen är, att F. under
sina sista år, då han led mycket av sömnlöshet och även i övrigt
var nedbruten av sjukdom, fann någon lindring i sina plågor
därigenom, att han lät vagga sig i en säng, som var satt på
medar. Är det berättigat att, som förf. gör, ställa detta i och
för sig betydelselösa faktum i samband med den ålderdomssvage
skaldens karaktär och livsgärning? Det är inte klart, vad förf.
menar, då han (sid. 133) på tal om Geijer säger: »Hans
tankeliv var dock icke märkligare än hans känsloliv». På ett
förbiseende vid korrekturläsningen måtte det bero, att »Odlaren»
jämte Höstsädet och På nyårsdagen 1838 namnes bland de visor,
Geijer skrev under sina senare år. Anmälaren känner ej någon
dikt av Geijer med namnet Odlaren, men Höstsädet börjar, som
bekant, med orden: »Odlaren strör i mörka mullen». Geijers
och Afzelius samling av svenska folkvisor utkom enl. förf.
»omkring 1815». Varför ej ange de exakta årtalen, 1814—1817?
Då det om Stiernhielm säges, att han »var av ringa börd», är
detta ej alldeles riktigt, eftersom han tillhörde en gammal, ehuru
avsigkommen, frälsesläkt. Stiernhielms Hercules är inte ett epos,
utan en lärodikt i episk stil. Oegentligt heter det, att Swedberg
skrivit Sv. Ps. 35 (G. Ps. 195): »Gud låter sina trogna här».
Denna psalm är en översättning av en tysk psalm( G. Reimanns
»Aus Lieb lässt Gott der Christenheit»). Pluralformen diktcyklar
i st. f. diktcykler synes ej fullgod, ehuru den nog anträffas både
i litteraturen och i ordböckerna.
Ett gott grepp är, att biografiska fakta och data utsöndrats
och placerats under strecket i kortfattade noter. Vid given
anledning har nödig uppmärksamhet ägnats åt diktarter och vers-
21 — 27508. Pedagogisk tidskrift 1927. Hüft. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
