Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Natte Flygare. John Bertels. Modern tysk handelskorrespondens; J. A. Afzelius. Engelsk handelskorrespondens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22
anmälningar och recensioner 3 I i
visa den, som begagnar Handboken, till detta verk framför att
genom vidlyftiga ordlistor i Handboken konkurrera med sig själv.
Förf:s tyska är i allmänhet oklanderlig. Någon sällsynt gång
förekommer ett återfall i en av förf. själv gisslad synd. Så sid.
105: Es würde mich freuen, dasselbe bei Gelegenheit erwidern
zu können, där i stf. dasselbe bättre borde använts dies eller en
relativ vändning. Ävenledes anser jag, att de svenskspråkiga
lärjungarnas benägenhet att ständigt översätta uppgiva, uppgift
med aufgeben, Aufgabe i stf. det i många fall bättre angeben,
Angabe snarare borde motarbetas än understödjas, även om man
icke kan utdöma de förra såsom alldeles oriktiga. I exemplet
sid. 86: Wir beehren uns, Ihnen hiermit unsere Frachtsätze
aufzugeben skulle väl mitzuteilen eller zu übermitteln varit att
föredraga. Denna anmärkning, som kan förefalla småaktig, har
betydligt större räckvidd än vid första påseende blir uppenbart.
Det är ju så, att svenskan och tyskan äro av en gemensam
språkstam, den germanska, och i följd härav äga de en mångfald från
urspråket ärvda gemensamma ordstammar, vilkas antal
ytterligare ökats genom lån. En svensk blir därför ofta förstådd, när
han i Tyskland begagnar en svensk fras i ordagrann»
(ordstams-liknande) översättning, men i många fall är det bästa
idiomatiskt tyska uttrycket något avvikande. De svenska skolböckernas
läroböcker i tyska synda härvidlag ofta — ett gott undantag är
Meyer-Frösells läsebok —. Så återges i dem t. ex. det svenska
ge tillbaks (småmynt vid växling) genomgående med det
ordagrant lika zurückgeben, vilket ju icke är alldeles felaktigt, men
vars förekomst i läroboken likväl måste betecknas som ett
pedagogiskt missgrepp, då det hindrar lärjungen att göra bekantskap
med det ofta riktigare och hundra gånger viktigare herausgeben.
Så borde enligt samma grunder förf. icke ha försummat tillfället
att göra sina läsare förtroliga med den äkta tyska motsvarigheten
till det svenska vid tillfälle i form av gelegentlich istf. att i sina
affärsbrev endast använda bei Gelegenheit, ty denna
ordagrannhetsform hittar svensken nog lätt på av sig själv. Så har jag i
ingen svensk-tysk läsebok funnit frasen: »det tjänar ingenting
till» återgivet med det i Tyskland vanliga »das hat keinen Zweck»
och även förf. har vid »vad skall det tjäna.. .?» (sid. 31)
endast: »wozu soll das (nützen)?»
»Lägsta pris» återges både sid. 17 och 20 med »niedrigster
Preis». Någon gång borde även »äusserster» anföras. A andra
sidan kan jag icke inse, varför förf. övergivit strävan efter
orda-grannhetsöversättning å sid. 103 (st. 74) med avseende på frasen
»Jag har haft anställning hos olika firmor i sarnma bransch, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
