Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Hilmer Gillqvist. Genmäle till märket O. R. - O. R. Till utgivaren av Carmosine!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22
anmälningar och recensioner 3 I i
speares stycke med samma hjälte på tal. Men: »The classical
writers . . . must be studied and known not, indeed, as text-books
are studied and known but for their widening and humanising
influence upon mind». (M. Arnold.) O. R. går tydligen ej
den vägen. Men att hanskratta at andra sätt än sitt eget är
högmod. Jag har redan en gång i denna tidskrift inför ett
angrepp på min nppfattning av kommenteringsproblemet hänvisat
till det engelska och amerikanska tillvägagångssättet och ber att
få anbefalla det till O. R:s granskning. Men han måste då som
en förberedande åtgärd stålsätta sig mot den starka fläkt av
»bildning», som kommer att slå honom till mötes ur skoltexter
som t. ex. dem i Oxford Series. (Jfr. ovan Arnold!) De, så väl
som mitt eget lilla försök, äro utarbetade utan hänsyn till O. R:s
nerver. Jag skall visst inte begära denna tidskrifts utrymme för
att uppvisa halten av O. R:s vederhäftighet i sin kritikersyssla, men
ett par stickprov må tillåtas mig. Till uttrycket «en roi et en
ami» står i min kommentar följande: »Riddaren och den dam,
han vigt sin lans åt, kallade varandra ami och amie. Begreppet
ami hade en mycket upphöjd betydelse under riddartiden. I ett
riddarepos heter det: cla parole si belle et tant douce d’ami’.»
Utan kunskap härom får läsaren icke den riktiga uppfattningen av
innebörden i konungens yttrande. Jämför nu O. R:s hånfulla ord
i anledning av denna not! »Vilken tid hade varit lämpligare för
ett förbund mellan konung och folk än aftonsångstiden?»- står
det i kommentaren. Förklaringen av detta följer i nästa mening
och hänger intimt samman med den historiska förutsättningen
för handlingen i lustspelet. O. R. förbigår förklaringen och låtsar,
att jag sagt en absurditet. Som det är i dessa två stycken, är
det med allt det andra i O. R:s anmälan. Bör man för övrigt
icke tilltro elever, som i matematik och naturvetenskap brottas
med verkligt svåra saker, förmågan att förstå vissa själsliga ting
också! O. R. kallar dem föraktfullt »serafiska», vilket klopstockska
adjektiv förvånar i hans mun. Gjorde man det, behövde kanske
icke språkundervisningen stå på den primitiva nivå den nu faktiskt
Hilmer Gillqv ist.
Till utgivaren av Carmosine!
Ja, »vad är att göra inför en textutgivares outvecklade
omdöme? Den», som anser Mussets Carmosine lämplig att sätta i
händerna på en svensk gymnasist, >,får man nog lämna åt sitt
öde; ty», som Ni så riktigt och träffande framhåller, »det finnes ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
