Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Axel Lindqvist. Tage Nørregård. Dansk grammatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 3
gård, så vitt anmälaren kan bedöma saken, lyckats därmed —
i den mån detta överhuvud är möjligt i en skriftlig
framställning — så beror detta på dispositionens redighet, författarens
blick för det väsentliga, den praktiska fonetiska transkriptionen,
som i det stora hela följer Gideon Daneils system i hans
Ljudlära, och den lyckliga typografiska uppställningen. För
framställningens korrekthet borgar, utom författarens eget goda namn,
ett antal förtjänta danska och svenska språkmän, som i olika
stycken som medarbetare bistått denne. De få tillägg och
erinringar, som här skola göras, avse endast detaljer och röra blott
form- och satsläran,
§ i. Genus. Av de substantiv, som i modern danska ha
dubbelt genus, vardera formen med sin betydelse, hade följande
förtjänt här nämnas: en Lod ’del’, ’öde’: et Lod ’lott’ Vinst’,
(’.Loddet faldtpaa); Trykken ’tryckningen av böcker’: et Try k ’en
tryckning’; en Raad ’en rådgivare’: et Raad ’consilium’; en Aesel
(skällsord): et Aesel ’en åsna’.
a) bland de ord, som i olikhet med förhållandet i svenskan
äro neutrala, förtjänade även nämnas et Kateder, et Diktatur.
b) en Vcerdi hade kunnat tillfogas; jfr sv. ett värde.
§ 2, II Anm. i. Omljud har i danskan utom de nämnda
även det — historiskt visserligen till en annan klass hörande —
Kraft, plur. Krcefter. Förf. hade vidare lämpligen kunnat här
ställa vid sidan om varandra de av svenska läsare lätt förväxlade
pluralformerna Stader: Stad(-en) och Steder: Sted(-et).
§ 3. I st. f. några av de anförda subst. seks Fod (oböjd
plur. = svenskan) hade det måhända varit mera skäl tillfoga de
vanligaste av de subst., som ha två pluralfomer med olika betyd.
Skatte ’rikedomar’: Skatter ’pålagor’; Lfalte ’ynkryggar’, ’skrån’:
Pjalter ’trasor’; Vaaben ’vapen att strida med’: Vaabener
’sköldemärken’. Samma betyd, (’skyltar’) ha i motsats till förhållandet
i tyskan formerna Skilte och det ålderdomliga Skilter (: Skjolde
’sköldar’!)
§ 5. Anm. 3. Tillfoga Publikum-met!
§ 5. Anm. 4. Här hade det för svenskan främmande
bruket av fristående artikeln i förbindelser som t. ex. Det var i
Gartner Bircks den lange Lange, at Fru Steffensen boede. . .
bort omnämnas.
§ 7. A. i. Regeln, att adjektiv på äro oböjliga, är icke
undantagslös: Jfr et snavs Papir, nogle snavs Papirer, men et tavst
Barn, tavse Bern.
§ 7. D. 2. Mangen. Att märka är, att mangen numera sällan
står ensamt, utan åtföljes av en, et: mangen en Bog, mängt et Ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
