Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Carl O. Koch. Ett franskt lyceum och ett svenskt annex - Emil Solander. Anmärkning till en av v. t:s studentuppgifter i fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT FRANSKT LYCEUM OCH ETT SVENSKT ANNEX I 33
med franska förbindelser, på konsulat, en del juridiska
befattningar och naturligtvis även såsom språklärare. Frånsett
dessa mera praktiska synpunkter har han dessutom gjort
vinster av mer ideell natur. För en vaken ung man är det
alltid en stor fördel att lära känna ett annat folk och ett
annat land, att få tillfälle att studera seder, bruk och
förhållanden, som i mångt och mycket avvika från våra här
hemma. Han har sett ett folk, som är beundransvärt genom
sin arbetsamhet, sin förnöjsamhet och sin intelligens. Kanske
ser han också en del svagheter, som komma honom att högre
uppskatta sitt eget land med dess fel såväl som med dess
förtjänster.
Härav framgår, synes det mig, att Amitié
franco-Sué-doise är väl värd erkännande och tacksamhet från den svenska
allmänhetens sida för det initiativ det tagit. Man måste
hoppas, att föreningen vinner allt mer framgång i sin
skolverksamhet, och att det värsta hindret härför, den ojämna
rekryteringen av elever, blir allt mindre och mindre kännbart.
Anmärkning till en av v. t:s studentuppgifter i fysik.
»Ett mikroskop med konstant avstånd mellan objektiv och okular
in ställes sä, att man får en skarp bild av ett föremål, som befinner
sig på bottnen av ett glaskärl. Objektivet består av en plankonvex
lins med den plana ytan vänd mot föremålet på $ nun. avstånd från
detta. Hur mycket skall mikroskopet förskjutas för att ma?i tydligt
skall se föremålet genom mikroskopet, om i kärlet hälles så mycket
vatte7i att objektivet vätes? Brytningsexponenten för vatten är 1,33.»
Ljusstrålarnas gång efter passagen genom objektivets plana
gränsyta måste i båda fallen vara densamma. Antag att, när
föremålet befinner sig i luft, detsamma genom denna första
brytning skenbart förflyttas till x mm från objektivet. Om vinkeln
mellan en från föremålet utgående centralstråle och en annan
närbelägen stråle är i, brytningsvinkeln ß, glasets brytnings-
c sin/ tg i it -
exponent n, fas n = -—- =••– = - : varav x = 5 11. Ihalles
sin ß tg ß 5 ^ .
vatten av brytningsexponenten nt, måste mikroskopet förflyttas så,
att skenbildens avstånd från objektivet förblir 5 n. Antag, att
IO — 28214. Pedagogisk tidskrift 1928. Häft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
