Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Gunnar Freudenthal. Fällor i översättningsprovet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fällor i översättningsprovet.
Psykologisk analys av ett skrivriingsresultat.
Av Gunnar Freudenthal.
För den oinvigde kan det förefalla som en rätt oskyldig
sak att i ett översättningsprov pressa in en del speciella
svårigheter, förutsatt att dessa höra till dem, som böra vara
ordentligt behandlade under kursen. Sådana svårigheter böra
naturligtvis ej heller helt och hållet undvikas. »Någon
övning i språkets skriftliga bruk» (1906 års kursplan i tyska
för realskolan) bör naturligtvis innefatta något mer än
förmåga att reda sig med de enklaste och lättaste fraser. Men
har går det, om man späckar provet med svårigheter? Som
ett experiment rörande detta problem verkar
översättningsprovet för skriftlig realskolexamen i tyska vårterminen
1928.
Det är ingalunda omöjligt att finna en tillförlitlig norm
för vad som är svårt och lätt vid en översättning. Om vi
till att börja med hålla oss till övningens lag, så är det mindre
inövade svårare än det mera inövade. De under övningen
oftare återkommande faktorerna äro lättare att handhava än
de mera sällsynta, och det under längre tid intränade är
lättare att reda sig med än det under kortare tid övade. För
realskoleabiturientens räkning innebär detta, att t. ex. den
tyska syntaxens avvikelser från den svenska eller en ordklass
i en sällan uppträdande funktion bereder honom större
svårigheter än formlära och ordföljd o. s. v. Detta naturligtvis
i genomsnitt taget, ty kursen är aldrig så jämn, att inte en
och annan mera vanlig språkföreteelse får för liten övning
och en och annan mindre vanlig s. a. s. överaccentueras i
jämförelse med de förra. Vad som bestämmer den
genomsnittliga svårighetsgraden är i själva verket kursutvecklingen.
Jmf. anvisningarna i förut åberopade undervisningsplan för
13 — 28408. Pedagogisk tidskrift iq28. Haft. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
