Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. J. Hjalmar Forsberg. Förstående och minne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner
2 2 1
tionala vetandet förekommer en mängd mellanformer, vilket
författaren gör gällande på s. 87, kan betvivlas. De abstrakta
åskåd-ningsschemata och otydliga föreställningarna kunna knappast be
traktas som dylika mellanformer. För min del är jag böjd att
tro, att de bildlösa elementen äro av annan art än de mer eller
mindre åskådliga elementen och således genom en skarp gräns
skilda från dessa. Men framför allt bör det i detta sammanhang
påpekas, att åskådliga föreställningar (samt varseblivningar) och
intentionalt vetande icke kunna antagas ligga vid de båda polerna
i en kontinuerlig räcka. Föreställningarna (och varseblivningarna)
äro nämligen akter, det intentionala vetandet ett psykiskt element,
som ingår som innehåll i uppfattningsakterna, och det är
otänkbart, att det kan finnas övergångsformer mellan akterna och deras
innehåll. Vill man här tänka sig en kontinuerlig räcka av akter,
kan man vid den ena polen ställa den tydliga föreställningen
(eller varseblivningen), vid den andra en uppfattningsakt med det
minsta möjliga åskådliga innehåll. Ett bildlöst element ingår i
alla dessa akter, även i den tydliga varseblivningen eller
föreställningen, ty även i dessa akter förekommer det en intention,
alltså ett tankeelement. Det kan således icke här bli fråga om
ett antingen — eller, blott om ett mer eller mindre av såväl
åskådliga element som bildlösa. I varseblivningen kan det
intentionala vetandet vara inskränkt till ett minimum, i andra akter,
såsom begrepps-, omdömes- och andra tankeakter, kan det finnas
ytterst litet av åskådliga element. Intentionalt vetande och
åskådligt innehåll synas således förekomma i förbindelse med varandra
i alla uppfattningsakter, och det är en ännu obesvarad fråga, om
teoretiska akter någonsin förekomma, i vilka ett åskådligt
innehåll icke är så att säga bärare av det intentionala vetandet.
Vilket av dessa element som är viktigast för förståendet, behöver
man icke sväva i okunnighet om. De åskådliga elementen kunna
säkert förmedla förståendet, men de äro icke absolut nödvändiga
härför; detta framgår därav, att de icke behöva vara av sådan
beskaffenhet, att de ge någon kunskap om objektet, utan kunna
vara t. ex. ordföreställningar. Däremot är förstående av ett objekt
otänkbart utan intention, och en sådan måste därför förekomma
i alla uppfattningsakter.
Härmed har jag i korthet angivit min ståndpunkt i frågorna
om det intentionala vetandets förekomst och betydelse för
förståendet. I dessa frågor har författaren en del uttalanden, vilka
icke fullt överensstämma med varandra. Å ena sidan heter det,
att alla föreställningar stå i nära samband med en frans av
intentionalt vetande (s. 103), att föreställandet (liksom varseblivningen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
