Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Otto Rohnström. En ohållbar situation. Undervisningstiden på papperet och i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
OTTO ROHNSTRÖM
sidan mäste ämnenas antal i varje gymnasieavdelning begränsas,
å andra sidan är en alltför långt driven linjedelning och
specialisering icke heller önskvärd.
Har problemet hittills visat sig svårlösligt, när det har
gällt att söka dana på en gång sunda och harmoniska samt
därjämte kunskapsrika studenter, blir detta problem alldeles
olösligt, om man ger vika för idrottsmännens fordringar. Och
det förefaller tyvärr, som om K. Maj:t verkligen givit vika
för dem. Om nu idrottens målsmän kräva, att rundlig tid
tages från annan undervisning för att eleverna må kunna
utvecklas till »all round men» i stil med vad t. ex. engelska
eller amerikanska skolor (och högskolor) kunna åstadkomma
och på samma gång de nuvarande kunskapsfordringarna i
studentexamen skola vidmakthållas, då tror jag, att man
ställes inför ett fullkomligt olösligt problem. En sådan
student blir sannerligen en helt och hållet överjordisk
»tulipana-ros», som inte ens den styvaste häxmästare i hortikultur kan
lyckas uppdraga.
Och varför blir problemet olösligt? Av två skäl, som
båda innebära ovedersägliga fakta. Det ena är, att det
nuvarande kunskapsmåttet hos en genomsnittsstudent är i
knappaste laget. Det tål icke någon väsentlig avprutning. Därom
föreligga så många vittnesbörd såväl från universitetsmän som
från det praktiska livets män, att saken knappast behöver
vidare ventileras.
Det andra, som jag här vill något närmare beröra, det
är, att undervisningstiden i vår hittills gällande skolordning
varit i allra knappaste laget för de flesta ämnen på
gymnasiet. Jag menar därvid icke tiden på papperet, utan tiden
i verkligheten.
Om man jämför de senaste tre skolorganisationerna, den,
som gick närmast före 1904 års skolordning, denna sistnämnda
själv och den, som statsmakterna nyss genomfört, måste man
naturligtvis erkänna, att den nya organisationen i vissa
avseenden inneburit framsteg gentemot sin närmaste föregångare.
Men i ett avseende var säkert den äldsta av de tre över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
