Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Otto Rohnström. En ohållbar situation. Undervisningstiden på papperet och i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN OHÅLLBAR SITUATION
259
lägsen den, som avlöste densamma: tiden räckte mycket bättre
till för skolarbetet. Den tid, som var anslagen åt de olika
ämnena och kurserna, var i allmänhet fullt tillräcklig. Och
vad mer var: intresserade lärjungar hade mycket mer tid att
ägna åt sina favoritämnen: man kunde t. ex. vid
språkundervisningen i de högre klasserna bestämt räkna på att de bättre
eleverna hunno med litteraturkurser utöver den föreskrivna
och i skolan genomgångna texten.
Med 1904 års skolordning blev det betydligt sämre ställt:
i många ämnen, särskilt på gymnasiet, har det visat sig, att
den verkliga undervisningstiden varit alldeles för knapp för
de respektive ämnenas ordentliga genomgående. Och
lärjungarnas extra arbete har blivit allt sällsyntare.
Huvudorsaken till dessa förhållanden, som tyvärr
inneburit, att mycken jäkt och mycket slarv, bristande
grundlighet och ibland även överansträngning vidlått skolarbetet
och knappast heller kunnat undvikas, har varit den verkliga
undervisningstidens otillräcklighet. Det ordinarie skolarbetet
har alltför ofta avbrutits av skolskrivningar samt varjehanda,
mer eller mindre befogade, lov.
Hur blir det nu med den nya skolordningen? Jo, nu
blir undervisningstiden ännu knappare. I stället för att
införa fasta skrivdagar och fördela den övriga
undervisningstiden »tant bien que mal» för de olika linjernas till antalet
reducerade läroämnen på de övriga fem veckodagarna, blir
det minst lika många, snarare fler skrivningar pä lärorummet.
Och hur blir det med lovdagarnas antal? Jo, de skola högst
väsentligt okas. Till alla föregående lov och avbrott i
undervisningen komma nu minst ij sport- och idrottsdagar,
fördelade över hela läsåret.
Men vad blir väl kvar av lästiden med införande av de
många loven? Räcker undervisningstiden till? Hur många
effektiva undervisningsdagar kan man påräkna under ett läsår?
I nedanstående beräkning utgår jag från den faktiska
undervisningen i R III vid Västerås läroverk läsåret 1927—28 och
lägger därtill de nu tillkommande idrottsdagarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
