Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Gösta Bergman. Engelsk skolradio - II. Experimentet i Kent 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde bli bekant för alla intresserade. Privata givare skänkte
därefter sammanlagt 1,000 pund för anskaffande av lämpliga
apparater.
Experimentet sattes så igång. Man utvalde en grupp
av skolor, representerande olika typer och olika grader av
effektivitet. Antalet av skolor, som deltogo, voro under olika
stadier av experimentet 20 stadsskolor och 42 lantskolor; 5
voro uteslutande för flickor, 15 uteslutande för gossar och
42 voro samskolor, 12 skolor hade under 80 och 14 över
250 elever. Så gott som samtliga deltagande voro folkskolor
(Elementary Schools).
De slutsatser, man skulle komma till, finge baseras
huvudsakligen pä lärarnas samlade uppfattning.
Under experimentets lopp gjordes åtskilliga
förbättringar i metoden för och innehållet i föreläsningarna, i
samarbetet mellan läraren och föreläsaren, i skötseln av
mottagningsapparaterna och i själva undersökningsmetoden.
Skolor med otillräckliga apparater uteslötos. På det viset
avgingo vissa skolor, och andra kommo in sent.
Två frågelistor utsändes under årets lopp. För att svaren
skulle bli lättare att bearbeta önskade man som svar på
frågorna endast »ja», »nej» och »ingen mening». I det
medföljande handbrevet framhölls med styrka betydelsen av att
ett bestämt svar avgåves först efter omsorgsfullt övervägande,
så att man kunde räkna med att det innebure en väl
grundad åsikt.
Frågan om samarbete mellan läraren och föreläsaren
diskuterades. Man enades om att föreläsaren skulle hjälpa
läraren genom att ange, i vilken utsträckning förberedelse
vore nödvändig, vilka punkter i föredraget, som skulle
särskilt antecknas, och vad som vore mest önskvärt att efteråt
genomgå med klassen. En dylik efterbehandling borde
innefatta en diskussion i klassen av de punkter, som lärjungarna
mindes från föredraget med hjälp av gjorda anteckningar.
Om tiden vore begränsad, borde efterbehandlingen anses
mera viktig än förberedelsen, utom då förberedelse vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
