- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiofemte årgången. 1929 /
7

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Sigurd Åstrand. Ett självstudieförsök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT SJÄLVSTUDIEFÖRSÖK

IS

göra arbetet mindre samvetsgrant. Dels disponera många
sitt arbete oklokt: de börja t. ex. med de räkneexempel,
som äro en repetition av det föregående, och få därigenom
både mindre möjligheter att förstå den muntliga genomgången
och kortare tid att tillgodogöra sig och genomarbeta det nya.
Det gäller att ge var och en så mycken frihet, att han kan
på egen hand få litet erfarenhet av vad det betyder att
disponera sitt arbete själv, men ändå icke så mycket att han
kan genom några verkliga dumheter äventyra själva
kunskapsresultatet.

Andra frågan: Ha Ni blivit störda av diskussionen i klassen?
Som ovan omtalades, hänvisade jag eleverna till att diskutera
problemen med varandra även i klassen. De första dagarna
hade ett dylikt samarbete svårt att komma i gång, men så
småningom utvecklades det rätt mycket. Två, tre, fyra kunde
flytta ihop i ett horn av klassen och ivrigt diskutera något
intressant fall. Någon enstaka gång måste jag ingripa och
tysta ned en alltför högljudd diskussion. Därtill kom ju att
jag själv talade nästan oavbrutet — viskande eller halvhögt
med dem, som önskade rådgöra med mig. När jag några
gånger på begäran ånyo föredrog något besvärligare ställe
i kursen, brukade jag uppmana dem, som ej önskade höra
på, att sätta sig i ett annat rum, om de blevo störda. Frågan
avsåg nu att utröna, huru ovan omtalade normala störningar
verkade på arbetet. Två svara, den ena: ja, delvis, den
andra: ja, något, övriga åtta (en var sjuk vid detta tillfälle)
svara: nej, eller: nej inte alls. Att de två som förklarat, att
de blivit störda, just äro sådana, som i allt sitt arbete lida
brist på förmåga att energiskt koncentrera sig på en viss
sak, tyder på att de beflitat sig om att säga vad de ansågo
sant och ej det, som de trodde, att jag helst skulle vilja
höra. Båda förklarade emellertid, att de ville fortsätta på
den inslagna vägen (se nedan fråga 7). F. ö. tror jag, att
störningseffekten blev mindre ju längre tiden led. Den
alldagliga erfarenheten ger ju vid handen, att de flesta ungdomar
härvidlag äro i besittning av en rätt stor anpassningsförmåga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:53:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1929/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free