Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Arne von Koch. Carl O. Koch och Karl Kärre. Det engelska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 5 1
grammatik och skrivning väl torde kunna sägas utgöra ett
sannskyldigt plågoris på låg- och mellanstadiet. Med den lekfulla
överdriften i »vid varje ord» överser man därför gärna, även
om man ej kan gå med på förfinas ord om »den moderna eng:s
enstaviga och böjningslösa språk» (s. 43). En flyktig blick i
lexikonet lär en, att den mod. eng. även har gott om allt annat
än en-staviga ord, och i fr. om dess böjningslöshet vet nog varje
lärare i eng. nybörjarklasser, hur pass besvärligt det kan vara
att fä eleverna att utsätta de få böjningsändelser, som tyvärr (el.
lyckligtvis?) ännu finnas kvar.
S. 60 — »Slöjd (,sloyd)». — Bland ord, som eng. fått från
sv., förtjäna även nämnas mineral, tungsten [= sv.] och trap
[< trapp]; z^W[vadd] ’tuss’, ’tapp’, ’vadd;1 troligen äv. nag [<nagga]
’gnata’; vidare de äldre lånorden gauntlet [äldre gantlope < [-gatlopp]-] {+gat-
lopp]+} och gauntlet [< fr. gantelet < fsv. wante] ’stridshandske’;
’rid-handske’; samt wag [< msv. wagga] ’skaka’, ’vifta’; slutligen det
hypermoderna tandstickor »Swedish wooden lucifer match [f. Sw.
tändsticka, match, pl. -or].» Huruvida äv. ’knäckebröd’ användes
av engelsm., förmäler ej C. Ö. D., men det är väl ganska troligt.
På s. 61 anföra förf. — för att belysa eng:s stora
synonymförråd — åtskilliga fall, där, enligt dem, sv. endast har ett ord,
eng. däremot två el. flera. Här synas dock förf. knappast göra
vårt språks resurser full rättvisa. Så t. ex. ha vi nog ej blott
»ett ord för ’lycklig’», utan då »en engelsman kan välja mellan
happy, fortunate, lucky, felicitous och ännu fler», så kan en svensk
ta till även ’lyckad’, ’lyckosam’, ’lyckobringande’, ’säll’ och ’[lyck]
salig’. Vad — för att taga ett annat exempel — ’faderlig’
gentemot fatherly och paternal beträffar, så ha vi motsvarande detta
sista ord även dels ’faders-’ ’fäderne’- (i t. ex. ’-hem’), dels det
lätthanterliga ’far-’ (i t. ex. ’farfarc; jfr det långsläpiga paternal
grandfather). Utom ’manlig’ slutligen (som förf. anse ensamt motsvara
manly, male och masculine) ha vi också ’manhaftig’, ’karlaktig’,
’karlavulen’ (jfr me. carlisch; fe., me. earl < fn. karl) och
’maskulin’. — Även beträffande övriga av förf. anförda fall måste
nog, om jämförelsen skall bli rättvis, liknande justeringar
företagas.
På s. 98 uppräkna förf. åtskilliga verb, som amerikanerna2
1 Enligt Hellquist dock tvärtom: vadd »väl närmast fr. eng. wad».
2 Kapitlet om eng. språket i Amerika är, enligt en not på s. 87, »i
allt väsentligt byggt på Menckens intressanta arbete The American
Language. Tydligt är emellertid dels, att allt, vad som här framställes som
amerikanismer, ej förekommer i alla amerikanares språk, dels att åtskil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
