Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Arne von Koch. Carl O. Koch och Karl Kärre. Det engelska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
5 1
kan ej rättvisligen läggas medlemmarna av the S. S. S. till last
utan beror nog först och främst på att engelsmannen i
allmänhet, hög eller låg, är så obotligt konservativ, när det gäller det
hävdvunna.
S. 167. — Laivn-tennis. »Vi ha här svalt den e.
terminologien med hull och hår: game, match, set, play, ready, racket,
pantner, handikap, mixed, double o. s. v.» — Överdrift: vi
använda även många sv. termer. I »Lawn-tennis» (1926) (Sv.
lawn-tennis-förbundets officiella handbok i l.-t.) förekomma bl. a.
följande sv. benämningar: spel, parti (endast vid definitionen av
dessa ord står i parentes »game», »set»), om 40 el. lika (naturl.
även noll 15, om iß o. s. v.), fördel, för delsspel, förutgivning
(»handicap»), återslag (motsvarande verb: returner a:),
långbolls-spelare, nätspelare (och naturligtvis medspelare och motspelare) etc.
— »En mästare i en idrottsgren är en champion.» — Detta ord
torde sällan brukas av sv. idrottsmän — möjligen förr (nu
alltid t. ex.: ’världsmästare’, ’svensk mästare’ i stående höjdhopp
etc.). »Den som hoppar jump ar.» — Jag har aldrig — och ingen
jag talat med har — hört detta ord användas i denna allmänna
betydelse, men väl i bet. ’hoppa på isfflak]’ och i uttr. ’jumpa /’.
— S. 168. — Dancing-hall torde vara en mycket sällan hörd
variant för ’danspalats’, ’danslokal’. — »I samband med dansen
få vi väl icke heller glömma flirten, som kom från England på
1890-talet och hastigt gjorde slut på det äldre svärmeriet.» —
Jag undrar, om det inte snarare är kurtisen} som — åtminstone
delvis — fått vika för flirten. För övrigt hade det ej skadat,
om förf. här varnat för det vanliga misstaget (som också
Hell-quist gör sig skyldig till i sin etym. ordb.) att tro, att det eng.
subst. flirt har samma betydelse som det sv. ’flirt’ (eller ’flört’
— som t. o. m. Sv. Akad. tillåteri). Det eng. ordet betyder ju
’flörtande person’ (vanl. kvinna). I Nusvensk ordbok (av
Östergren) finnes ett belägg för den ovigare men riktigare formen
’flörtation’ (= eng. fl.irtation). — I en not på s. 160 till five
o’dock tea skriva förf.: »Lustigt nog användes detta uttryck
aldrig i England. Där säger man ajternoon tea». — Jag har ej
heller hört jive-o clock tea användas där. Dock finns det upptaget
både i C. O. D. och P. O. D. I N. E. D. förekommer det i ett
intressant citat ur skådespelerskan Frances Kembles Records of
Låter Life, 1882 (II. 187): »My first introduction to ’afternoon
tea’ took place during this visit to Belvoir [in 1842]. I do not
believe that the now universally-honoured institution of ’five
o’clock tea’ dates further back than this.»
Tillägg. S. 102. »I många ord, där engelsmännen uttala ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
