Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. Paul Wetterfors. Finn Malmgren, hans liv och arbete - Emil Solander. O. W. Gail. Med raket genom världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
5 1
ning av omfånget, som på detta sätt uppstått, ej av väsentlig
betydelse, och skildringen av det väsentliga synes gjord både
med sakkunskap och en god förmåga av popularisering.
Förlaget förtjänar en eloge för bokens förnämliga utstyrsel.
De många reproduktionerna äro förträffliga; deras värde förhöjes
av att många återge fotografier tagna av Finn Malmgren själv.
E. S.
0. W. Gail, Med raket genom världsrymden. (Övers,
och bearb. av Ernst Herlin. Natur och kultur. 103 sid., 3 kr.)
Boken synes vara skriven efter det första lyckade och
beskrivna försöket med en raketvagn, men före de senare, då
vagnen förolyckades. Förf. är, enligt översättarens förord,
matematiker och elektroingenjör. Framställningen, som vänder sig
till en bred publik, är till formen populär, stundom t. o. m. i
väl hög grad. Sid. 41 och 42 redogöres för begreppet
acceleration, resp. accelerationstryck, men ordet söker han dock
undvika, vilket kan ge en så tungrodd sats som denna: (sid. 63)
»Denna raket skall vid uppstigandet få en hastighetsökning för
varje sekund av 30 meter i sekunden». Reellt bjuder boken
givetvis sina läsare större svårigheter än den populära formen
låter ana, just emedan den meddelar kalkylers resultat i st. f.
kalkylerna själva. Mera försigkomna elever i 4:de realringen
torde kunna räkna sig till »jordytans paraboliska hastighet» (sid.
33), d. v. s. den minsta hastighet en kropp måste äga för att,
från jordytan, komma utanför jordens attraktionsområde; alla
eleverna böra kunna räkna sig till den initialhastighet i horisonell
led, som erfordras för cirkulär rörelse runt jorden (sid. 34);
båda uppgifterna med bortseende från luftmotståndet, o. s. v.
I detta sammanhang vill jag särskilt påpeka den instruktiva fig.
7 (sid. 35) med projektilbanor för olika initialhastigheter. Där
få eleverna se, att kastlinjerna äro ellipser — fast de fått lära
sig, att kastlinjen är en parabel; och dock äro båda uppgifterna
riktiga, fast från något olika synpunkter.
I första kapitlet har förf. ett par roande exempel på nu
uppnådda resultat, som vid sitt första framträdande förklarats
omöjliga. Det första, att järnvägar förklarats orimliga på
postdiligensens tid på grund av den »fruktansvärda hastigheten av
tjugu kilometer i timmen» (sid. 11), förefaller emellertid vara
något apokryfiskt. En hastighet av 1 mil i timmen var vad som
förr i tiden kallades för »gästgivarlunk»; det vore underligt, om
ej diligensen någon gång tillfälligtvis uppnått och överskridit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
