Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kungl. Skolöverstyrelsen. Granskningsmännens yttranden över föreslagna läroböcker i kristendomskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
KUNGL. SKOLÖVERSTYRELSEN 6 I
Professor Gustaf Lizell:
Läroboken utmärker sig för en klar, koncis och åskådlig
framställning, ett lyckligt urval af stoffet och i allmänhet ett godt
grepp på själfva personlighetsskildringen. Det synes mig som
skulle hvad som här ges, ha förmåga att på en gång ge kunskap,
fängsla sinnet och skänka impulser för djupare inträngande i
bibelns värld, detta som just bör vara en dylik läroboks mål.
I vissa afseenden har jag dock ställt mig frågande beträffande
behandlingen af ämnet: a) rör. Israels profeter. En rikare
historisk orientering synes mig ha varit önskvärd såväl vid den
begynnande skildringen af profetismen öfverhufvud som framför allt
såsom inledning till »skrift, profeterna», resp. Juda rikes profeter.
Skildringen af Josias reformation och den nyfunna lagboken
in-ginge bättre i den föregående eller efterföljande profetskildringen
än som ett själfständigt led under öfverskriften »Juda rikes
profeter». Hesekiels mångsidigt impulsgifvande profetgestalt synes
mig ej ha blifvit tillräckligt i sin betydelse belyst. Äfven torde
Haggai, Sakarja och Malaki med sitt betydelsefulla ingripande i
hemkomstens församling ha förtjänat själfständigt nämnas, b) rör.
Jesu lif. I framställningen af Jesu verksamhet, där synpunkterna
sammanfattas under de tre rubrikerna ’Mästaren’, ’Hjälparen’ och
’Frälsaren’ synes mig den sistnämnda beteckningen, som ju
vanligen användes i en vidare, på hela Jesu insats i mänskligheten
inriktad bemärkelse, i detta sammanhang vara mindre lämpligt
vald. Anmärkningen att »de utdrifna andarna» stundom blott
»höllo sig borta, så länge patienterna stodo under Jesu
personliga inflytande», synes mig sakna tillräckligt stöd i evangeliets
berättelser och höra till de väl starkt rationaliserande uttalanden,
som här och där kunna iakttagas. Hela metoden att bygga
framställningen af Jesu lif och verk på synoptikerna och därtill
foga meddelandena ur Johannesevangeliet som ett, f. ö. rätt
summariskt bihang, synes mig, äfven med erkännande af en viss
olikhet i möjligheten att använda Johannes och synoptikerna som
källor, icke lyckligt: detta tillvägagångssätt tillhör källornas
genomgång, men ej själfva Jesu lifs-framst^llningen, där man väntar
att det från olika håll hämtade stoffet sammansmält till en
enhetlig bild. Naturligen skulle man också önska att till sist få
det i Jesus-gestalten samladt och framhäfdt, som lyfter densamma
öfver tiderna och förklarar, att det dock är denna gestalt, som
blir historiens medelpunkt. Bristen i detta afseende har
emellertid arbetet gemensamt med de flesta andra Jesu
lifs-framställ-ningar, åtminstone när de fått läroboks form. — Hvad slutligen
angår c) de öfver sikter öfver gamla och nya testamentets böcker,
som äro fogade till bokens båda hufvudafdelningar — den senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
