Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kungl. Skolöverstyrelsen. Granskningsmännens yttranden över föreslagna läroböcker i kristendomskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. SKOLÖVERSTYRELSEN
6 I
öfversikten försedd äfven med en kort öfverblick öfver Pauli
utveckling — falla de ju i stort sedt utom bokens angifna
innehåll och synas mig, trots sin klarhet och andra förtjänster, ej
här äga nog raison d’être. De äro för kortfattade, om de afse
att ge tillräckligt stoff för undervisningen på gymnasiet
öfver-hufvud, för omfattande om de blott afse att vara en afslutande
komplettering till framställningen om Israels profeter och Jesu lif.
Trots de anmärkningar och öfverväganden jag här framställt,
tvekar jag dock icke att bestämdt förorda bokens antagande
såsom lärobok.
Lektor Johannes Viotti:
Föreliggande lärobok äger, så vitt jag kan döma, i vissa
avseenden mycket stora förtjänster. Författaren ger i raska,
livfulla drag och på ett lättfattligt språk åskådliga bilder av bibliska
gestalter och riktningar jämte enkla och klara sammanfattningar
av bibliska böckers innehåll mot historisk bakgrund och med
betoning av huvudtanken. Uppdelningen av Jesu historia i en
synoptisk och en johanneisk typ torde på detta skolstadium få
anses väl motiverad. Grupperingen av Jesu verksamhet mera
efter sakliga än kronologiska synpunkter synes likaledes
välbetänkt, då härigenom bland annat ernås en mera samlad bild av
frälsarens person.
Författarens styrka ligger i skildringen av händelseförlopp
och i personkarakteristik. Svagare förefalla de partier, som
behandla förkunnelsen. Han torde t. ex. knappast kunna sägas
ha riktigt lyckats i försöket att återgiva skillnaden mellan
gammaltestamentlig och nytestamentlig åskådning. Det förefaller som
om det karakteristiska i Jesu förkunnelse väsentligen skulle
bestå däri, att Jesus från rabbinismen återgått till profeterna och
endast fortsatt och närmare utvecklat, vad som redan fanns hos
dem (jfr sid. 47, 60, 88 f.). Det hade varit önskvärt, om
författaren i detta hänseende gjort Karl Holls synpunkter i dennes
bekanta arbete: »Urchristentum und Religionsgeschichte» i någon
mån tillgängliga även för läroverksungdomen.
Det synes även understundom, som om Jesus enligt
författaren varit mera en humanitetens än syndaförlåtelsens
för-kunnare. I sammanhang härmed har framställningen av
Gudsriket erhållit en prägel, som måhända ej är fullt i enlighet med
källorna. En likartad anmärkning torde i viss mån drabba det
som säges om universalismen hos såväl profeterna som Jesus. I
teckningen av judendomens messiasideal som bakgrund för den
senares förkunnelse saknas dessutom apokalyptiken.
Ehuru sålunda vissa partier enligt min uppfattning kunde
tarva en omarbetning, är dock det övriga och det mesta av så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
