Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Einar Smedberg. Karaktärsuppfostran och modersmålsundervisningen i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
EINAR SMEDBERG
fostra goda karaktärer och medborgare. Och när en
skolkommitté år 1926 (The éducation of the adolescent) går att
draga upp riktlinjerna för undervisningen av barn mellan 11
och 15 år, så är dess första syfte detta samma: att forma och
stärka karaktären, både individuellt och nationellt Och detta
är det viktigaste, säger den. Industrialismen har farliga
verkningar på nationens liv. Men en rätt skoluppfostran kan
korrigera industrialismen genom att giva sinnena nya, ädla
intressen och så stärka nationalhälsan. Vilket inflytande denna
skolans inriktning på karaktärsdaningen haft på den engelska
mentaliteten skulle föra för långt att klarlägga och ingår icke
heller i denna uppsats syfte. Säkert är, att mycket av vad
vi finna vackert och efterföljansvärt i den engelska
karaktären har sitt stöd i skolornas uppfostran. Och
genomsnittsengelsmannens »okunnighet», är den så mycket att beklaga,
då hans uppfostran inriktas på vad som gjort hans lands
storhet — god medborgaranda, mod i faran, envishet i
svårigheterna, fair-play i livets alla skiften, vördnad för religion
och fosterländska ideal?
Det ligger naturligtvis långt ifrån mig att vilja påstå,
att karaktärsfostran icke ingår också i de svenska skolornas
uppfostran. Nej, hundraden och åter hundraden lärare och
lärarinnor hava verkat och verka dagligen i den anda, som
kommit till konkret uttryck i de engelska författningarna.
Och i arbetsskoleidén ligger ju också karaktärsuppfostran.
Men det är nog inte för mycket sagt, att den svenska
undervisningen i allmänhet icke så målmedvetet satt in sina bemödanden
på danandet av karaktären som den engelska. Främst torde
det här för de flesta nästan enbart gälla att föra fram till
en examen — för visso ett mycket viktigt mål även detta —
men i arbetet härför kommer nog icke så sällan
karaktärsuppfostran att få maka åt sig. Och jag är rädd för att, trots
den för skolans direkt ideella uppgifter förstående nya
läroverksstadgan och trots idrottsdagarnas möjligheter till
karak-tärsdaning, läroverken med sin beskurna undervisningstid och
sina obeskurna lärokurser mer än förut skola finna sig sakna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
