Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Herbert Tingsten. Amerikansk demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 5 1
Professor T. Fahlbeck hänför i sitt arbete »Sveriges
författning och den moderna parlamentarismen» den svenska och den
amerikanska författningen till samma kategori: den dualistiska
parlamentarismen, och utvecklar detta vid en jämförelse mellan
båda. Hans framställning av den amerikanska författningen sid.
160—175 är av stort intresse och i sina grunddrag träffande,
men arbetet utkom 1904 och har sålunda icke kunnat taga
hänsyn till den följande utvecklingen och den senaste statsrättsliga
litteraturen. Detta gör däremot förf. till nu utkomna arbete, som
dessutom är mycket utförligare (192 sid.). Kännedomen om den
amerikanska författningen är nog i allmänhet hos oss rätt ytlig, och
det amerikanska systemet strider alldeles emot vanliga europeiska
idéer om demokrati och parlamentarism framför allt därigenom,
att det icke förlikar sig med majoritetsvälde, och visar, att
demokrati kan existera utan sådant. Man har därför all orsak att
vara förf. tacksam för hans sakkunniga och välskrivna arbete,
som man må önska vidsträckt spridning till utbredande av
upplysning om statsskicket i världens f. n. mäktigaste rike.
Uti den historiska inledningen utvecklar förf. det
amerikanska statsskickets grundprincip: demokrati och maktfördelning,
d. v. s. en genom statsmaktens uppdelning på skilda organ
begränsad demokrati; maktdelningen blev ett värn mot obegränsat
majoritetsvälde, den blev — enligt ett citat av en engelsk förf.
— ett medel att »göra Amerika tryggat mot demokratien».
Sådant statsskicket utgestaltades, kan det karakteriseras såsom en
demokrati med starka konservativa garantier. Det konservativa
draget har tidigare icke så starkt beaktats, men är något som
huvudsakligen framhålles i senare framställningar av amerikanskt
statsskick.
Det omfångsrikaste kapitlet är ägnat åt presidentmakten.
»Presidentvalet överskyggar alla andra politiska funktioner», och
förf. ger en livfull skildring av proceduren. Kostnaderna för en
valkampanj kunna räknas i hundratal miljoner kr.
Presidentvalet har i praktiken undergått en egenartad omvandling. Vid
författningens utarbetande lades stor vikt vid det indirekta
valsättet, och man utgick från att elektorerna efter överläggning
skulle fullt obundet avgiva sina röster och härigenom garantier
erhållas för ett gott val. Men dessa intentioner hava icke
realiserats; elektorerna hava blivit instruerade röstavgivare, och
elektorsvalet går i realiteten ut på val av president. Folkets
valfrihet är emellertid icke stor, den består i att välja mellan de två
kandidater, som uppställas av de båda huvudpartierna. Vid
partikonventen tages framför allt hänsyn till vederbörandes kvalifika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
