Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Rolf Lagerborg. Vad vi kunna veta om själen - Georg Brandell. Albert Lilius. Pestalozzi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
Författaren måtte dock anse, att människan icke alldeles är
en maskin. James har, berättar han, riktat ett »underligt»
infall mot en »själlös» mekanistisk världsåskådning. Han tindrar,
vem som vore nöjd med en automat till käresta, med en varelse
utan själ. Däri kan han ha rätt, medger författaren,
överraskande nog. »Medveten bör den älskade vara.» Författaren
erkänner således tillvaron av ett medvetande. Men vad är
medvetande? När vi gripa oss an med ett problem, sägas vi ha en
avsikt att lösa det. Men denna avsikt är, förklarar författaren,
ingenting annat än reflexer. Kan icke också medvetandet
förklaras som blott reflexer? Men författaren har icke gjort något
försök att förklara det på detta sätt. Tills han lämnat en från
sina utgångspunkter nöjaktig förklaring av vad medvetande är,
måste jag för min del anse hans psykologi vara en teori, som
icke i ringaste mån förklarar det högre själslivets invecklade
processer utan blott — reflexrörelserna.
Den i boken framställda och här antydda teorien kallas
behaviorism och har till upphovsman en amerikansk professor,
J. B. VVatson, som tror sig vara psykolog. Vad de till denna
teori anslutna tänka om de parapsykiska fenomenen, om
spiritismen och ockultismen, torde vara överflödigt att närmare
angiva. Det finns också all anledning att ställa sig mycket
kritisk till dessa verkliga eller förmenta fenomen. Trots all
skepticism hos författaren synes dock en rest bli kvar, som han icke
kan förklara. Det har gått på samma sätt med andra forskare,
som visst icke kunna beskyllas för fördomsfullhet, t. ex. dansken
Alfred Lehmann, som ansåg sig vara nödsakad erkänna tillvaron
av telepatiska fenomen.
Boken synes ha skrivits i stor hast; i varje fall har
framställningen icke i språkligt avseende blivit föremål för den tukt
och ans, som hade varit önskvärd. Man möter här en vilt
växande flora med flera underliga örter. Sålunda använder
författaren orden förhållningssätt (i stället för beteende),
frambe-tinga (framkalla), bortbetinga (avlägsna), gunstaktig (gynnsam),
ja, till och med obegrepp (som skall vara detsamma som
ovetenskapligt begrepp e. d.). Georg Brandell.
Albert Lilius. Pestalozzi. Hans liv och gärning.
Stockholm, Bokförlaget Natur och kultur 1929. 130 sidor. Pris häft.
2: 25, inb. 3: —.
De svenska framställningarna om Pestalozzi äro mycket få;
bortser man från några tidnings- och tidskriftsartiklar samt en
del kortfattade skildringar i uppfostringshistoriska arbeten, finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
