Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Otto Rohnström. Språkundervisning av infödd lärare i franska - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Rolf Lagerborg. Vad vi kunna veta om själen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKUNDERVISNING AV INFÖDD LÄRARE I FRANSKA I4I
stånd. Den möjligheten är tyvärr icke alldeles utesluten,
att franska språkets saga vid de flesta av våra allmänna
läroverk är all. Den bristande uppfattningen eller snarare
den totala frånvaron av insikt och sunt förnuft hos
allmänheten, när det gäller språkundervisning vid skolorna, gör
den svartaste pessimism i fråga om franskan vid våra läroverk
fullt berättigad och fullt naturlig.
Anmälningar och recensioner.
Rolf Lagerborg. Vad vi kunna veta om själen. Från
spiritismen till behaviorismen. Stockholm, Bokförlaget Natur och
kultur 1929. 217 sidor. Pris 4:50, inb. 6:—.
Bokens titel är egentligen vilseledande. Författaren har
nämligen den åsikten, att människan icke har någon själ, och
vi kunna ju icke veta något om det som icke existerar. Talet
om själen är för honom den renaste metafysik, och mot
metafysiken för han en lika förbittrad strid som »den nya
Uppsalaskolan». Men han vill ha även andra ord utrensade ur det
psykologiska språkbruket, t. ex. instinkt, intelligens, vilja,
mening, syftemål. Detta betyder naturligtvis, att han icke heller
kan gilla de betydelser, som psykologien eller det allmänna
språkbruket inlägger i dessa ord, utan anser dem vara uttryck
för alldeles oriktiga föreställningar om själslivets beskaffenhet.
Enligt hans uppfattning är nämligen vad okunnigt folk kallar
själ ingenting annat än reflexer. »Lyckas man komma
underfund med hur retningar associeras och hur de tack vare sådan
förknippning utlösa reflexer i allt vidare omfattning, så har man
naturvetenskapligt förklarat, hur vi reda oss i retningslägen, som
tyckas kräva insikt och högre intelligens.» Människan är således
en maskin, och det är fullt i sin ordning, att författaren jämför
själslivet med en invecklad apparat. »Tänk endast på
mångfalden nummerkombinationer, som avvinnas en sexsiffrig
telefonapparat!, Det belyser organismen och dess möjligheter.» Vi
veta således nu, hur Shakespeares dramer och Goethes lyrik
samt Beethovens och Schuberts musik blivit till, och vi veta även,
hur det psykologiskt gick till, att Napoleon erövrade halva
Europa. Det var blott av retningar utlösta »reflexer i allt vidare
omfattning», som gåvo upphov till mästerverken och till den
politiska omvälvningen.
IO — 29317. Pedagogisk tidskrift 1929. Höft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
