Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - August Johansson. Från Norges skolvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN NORGES SKOLVÄRLD 165
peiske og nasjonale, for skulelova av 1896» och lektor J. Bjørges
»Fra debatten om ’latinskolen’». Men det gäller också, låt
vara något mer indirekt, om de båda redaktörernas bidrag,
lektor E. Boyesens »Nasjonalt innslag i vår høiere
almendannelse» och lektor F. C. Wildhagens »De fra i87oårene».
Den förra av dessa båda uppsatser avhandlar ett ämne, som
i och för sig är intressant nog men som är mer begränsat,
än titeln ger vid handen, nämligen strävan för införande av
»oldnorsk» på gymnasiet. Den senare, vilken fått främsta
platsen i boken, ger en mycket intressant skildring av
stämningar och strömningar vid den tid, då den generation,
hyllningen gäller, var ung och fick sina för livet bestämmande
intryck. Uppsatsens slutord kunna förtjäna anföras såsom
ett vackert och talande uttryck för den anda, i vilken boken
har kommit till. De lyda så:
»Det slektledd som hadde sin ungdom i 1870-årene,
förlåter nu skolens tjeneste. Det har gjort sig høit fortjent.
Det har skapt og innarbeidet den skoleordning, som vi ennu
idag arbeider under. Gjennem forskning, praktisk
skolear-beide og skoleadministrasjon har ’de fra 1870-årene’ høinet
dannelsesarbeidet her i landet og høinet respekten for det.
Og de har gjort det gjennem svære tider. Når vi idag gir
disse menn vår hyldest, så gjør vi det i forståelsen av at de
har evnet å hente styrke og varme fra den tid de har virket
i, også fra den merkelige brytningstid de gjennemlevde i sin
ungdom og første manndom.»
Till denna grupp av uppsatser kan man på sätt och vis
också räkna dem, som avhandla stora norska författares
ställning till skol- ooh uppfostringsfrågor, nämligen docent
O.Midttuns »Vinje og skulespursmaal», lektor H. Ruges
»Ibsens tanker om opdragelsen», lektor H. Beyers
»Bjørnson som skolereformator», lektor P. L. Stavnems »Alexander
Kielland og den høiere skole» och overlærer A. Amlids »Arne
Garborg, læresvein og læremeister». Det är väl knappast
sannolikt, att någon av de behandlade författarna har direkt
inverkat på 1896 års skollag; men helt visst ha de i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
