Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - August Johansson. Från Norges skolvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN NORGES SKOLVÄRLD 175
Nej pass, sju år skall han »spanas paa
Folkeskole-leisten».
O g Garborg säger: »I upplyste Land heiter det: help
y ou r self; her er det Statskassa og–Fatigkassa–og
Vårherre og–men ingen kan taka i sjølv, for ein Pokker!»
När jag läste dessa ord, kom jag att tänka på något, som
berättades mig av rektor vid Eidsvolls landsgymnasium,
vilket, liksom denna skolform överhuvudtaget, har till
uppgift att på kortaste möjliga tid föra mognare lantungdom
fram till studentexamen, men vilket, i olikhet med flertalet
landsgymnasier, är förenat med internat. Det har trots stark
tillströmning till själva gymnasiet befunnits svårt att få
internatet besatt; ungdomarna föredraga att själva skaffa sig
inackordering i köpingen eller bygden. För att inte
internatet skall gå med förlust, har det blivit nödvändigt att
ålägga lärjungarna att bo där åtminstone första året vid
gymnasiet.. Staten tvingar alltså sina välgärningar på
sådana, som rakt inte vilja ha dem. Kanske vi här i landet,
en vacker dag få uppleva, att staten på ett eller annat sätt
tvångsrekryterar de tomma lyceerna, för att
enhetsskoledog-matikerna skola slippa erkänna, att denna form av hjälp åt
de »fattiga begåvningarna» är en ren pappersprodukt utan
rot i verkligheten. Eller skola vi våga hoppas, att det hos
statsmakterna på båda sidorna om Kölen skall börja dagas
en insikt, att föräldrars och ungdoms lust och förmåga att
»taka i sjølv» är en oskattbar nationell tillgång, som inte får
pysslas ihjäl genom statens förmynderskap?
Från dessa uppsatser, som i huvudsak syssla med tiden
före 1896, vända vi oss till några, som företrädesvis taga sikte
på den utveckling, vilken ägt rum inom den ram, som givits
genom det årets lagstiftning; vissa av dessa uppsatser rikta då
också blicken antingen på mera allmänna, mindre tidsbundna
spörsmål eller på vad man kan vänta och hoppas av
framtiden — däremot kommer frågan, vad man kan frukta av
framtiden, vilken faktiskt för närvarande i hög grad syssel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
