Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - August Johansson. Från Norges skolvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ2
AUGUST JOHANSSON
sätter skolintresserade sinnen i Norge, inte mycket fram i
denna festskrift.
Inom denna grupp av uppsatser sysselsätta sig de flesta
med ett eller annat särskilt skolämne. Detta är fallet med
docenten, numera Uppsalaprofessorn A. Fridrichsens
»Religionstimen i gymnasiet», lektor S. Høsts »Engelsk i det
sproglig-historiske gymnasium», lektor K. Auberts
»Historieundervisningen efter loven av 1896», docent A. Bergsgårds
»Små merknader til sogeuplæringa», rektor O. J. Skattums
»Geografien i den norske skole, hvad den er og hvad den
bør være» samt lektor S. Bruuns »Mål og veier for
fysikkog kjemiundervisningen i den høiere skole». Hit hör också
på sätt och vis den svenske Oslo-professorn G. Rudbergs
»De klassiska studierna i Norge», ehuru denna uppsats inte
så mycket avhandlar dessa studier i skolan utan snarare de
klassiska språkens ställning vid universitetet, sedd bl. a. ur
synpunkten av sammanhanget mellan skola och universitet.
J själva verket är historien om de klassiska språken i den
norska skolan högst lärorik. Det är historien om hur den
nationalistisk-utilitaristiska demokratien har fått slå till reträtt
inför verkligheten; och den historien är ägnad att hålla modet
— och tålamodet — uppe.
Icke något visst ämnes synpunkt men i andra avseenden
ganska speciella synpunkter anlägga trenne andra
uppsatser.
Rektor Elise Hambro skriver om »Skoleloven av 1896 i
dens forhold til kvindesagen». Ur denna uppsats anför jag
följande ord: »Maaske vil der da av den ret skarpe
diskussion bundfældes det intryk, at man hos os mangler en
almendannende noget videregaaende undervisning for den meget
store del av den kvindelige ungdom, der gjerne vil ha mere end
middelskoleexamen, men som dog ikke egentlig hører hjemme
i et gymnasium.» Dessa ord äro värda att lägga märke till
i ett land, som redan har och länge har haft en sådan
skolform, som här efterlyses, men där man allt mer försvårar
dennas fortsatta exisens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
