Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Bonniers illustrerade världshistoria II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 188 1
Förenta staterna — det låter förbluffande men är väl motiverat:
en etnografisk sammansmältningsprocess efter väldiga mått, en
långt driven uniformering i språk, tänkesätt och levnadsvanor,
en massverkan, vari det individuella hotar att gå förlorat, en
utpräglad inriktning på det materiella, framför allt tendensen till
standardisering. Egendomlig ter sig den separatistiska tendensen
i Gallien under Posthumus (258—268), kanske ännu ej
fullständigt utredd. Bland imperatorerna får Tiberius en sympatisk
karakteristik och erkännande som en av de störste,. Hadrianus’
egenartade person tecknas väl, Gallienus får med fog sin
Ehrenrettung, och Aurelianus framhålles som en organisator av stora
mått. Den egentlige arvtagaren till Cæsars tankar är väl
Dio-cletianus, hans och Konstantins verk överlevde i nästan ett
årtusende i det bysantinska riket västromerska rikets fall. (Som
Diocletianus’ dödsår uppgives 316 i st. f. 313.) Hänvisningarna
till parallellställen i avdelningar av andra författare äro av värde
vid arbetets begagnande.
Tungt vägande är den andra avdelningen: Kristendomens
uppkomst och första utveckling av Gillis P:son Wetter (postumt).
Åter erinras man om den förlust religionsvetenskapen lidit
genom denne forskares tidiga bortgång. Suveränt behärskar han
det svåröverskådliga materialet och ger en klart disponerad
framställning av kristendomens utveckling till Augustinus och
medeltidens inbrott. Han söker få fram den historiska kärnan i
evangelierna om Jesus, åskådligt visar han huru tron på Jesus som
Frälsaren uppstår, dock ännu underordnad Gud, huru
pnevma-tikernas, de »andligas», tungomålstalandets extas tränges undan
från kulten (hit räknar förf. förbudet för kvinnorna att uppträda
i kyrkan), huru kanon uppkommer och den katolska kyrkan
bildas (2:a—3’.dje årh.). »Att teckna kristendomens äldsta historia
som en så småningom skeende förvanskning av en ursprunglig
’kärna’ innebär ett våldförande på det historiska materialet.»
(En viss motsägelse kan tyckas men behöver icke ligga mellan
förfis uttalande sid. 320, att Jesus icke tar någon hänsyn till
sociala förhållanden, och sid. 338, att kristendomen fått sitt
sociala patos från honom.) Slutligen söker Konstantin infoga
kyrkan i imperiets organisation. Kyrkan tyckes på väg att bli en
tjänarinna åt staten, men så blev dock ingalunda fallet: den
antika världen faller i ruiner, den katolska består.
Docenten Gunnar Ekholm behandlar den förhistoriska tiden
i Mellan-, Väst- och Nord-Europa. I det inledande kapitlet, Ur
forskningshistorien, får förf. tillfälle att framhålla Oskar
Monte-lu^ utomordentliga betydelse. För Skandinavien var folkvand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
