Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - H. Steen. Den nya kursplanen i kristendomskunskap för realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o8
H. STEEN
skap om profeterna i samband med genomgången i ring I
av profetismen i Israel.
I avslutningsklassen återkommer det bibliska stoffet med
»en återblick på profetismen och en fördjupad framställning
av Jesu förkunnelse» i samband med tros- och
livsåskådningen, vartill kommer »huvuddragen av den bibliska
litteraturens historia». Så vitt jag kan förstå, är det meningen,
att profetismen och Jesu förkunnelse skola utgöra den
bakgrund, mot vilken den kristna tros- och livsåskådningen skall
tecknas. Först i denna klass kan man försöka sig på att
systematiskt ordna såväl profetismens som den evangeliska
förkunnelsens religiöst-etiska tankar.
En betydande nyhet är att kyrkohistoria skall läsas så
gott som i hela realskolan och icke endast i
avslutnings-klassen som hittills. Man kan ställa sig tveksam inför denna
reform. Man kan undra, om barnen på detta stadium ha
tillräcklig mognad för att kunna tillgodogöra sig
kyrkohisto-risk undervisning. Vissa kyrkohistoriska fakta kunna
naturligtvis bibringas även realskolebarn lika lätt som motsvarande
fakta ur den allmänna historien. Men då kyrkohistorien till
stor del är idéhistoria och rör sig om något, som djupast
sett tillhör själslivets område, torde den knappast kunna
fängsla barnens intresse, som på detta stadium ännu är mycket
utåtriktat. Om man skall försöka klargöra icke blott vad
som sker, utan även »vad som sker i det som synes ske»,
kommer man här säkert till korta. En annan olägenhet ärt
att man genom kyrkohistorisk undervisning i realskolan
förtager samma undervisning på gymnasiet nyhetens behag.
Lärjungarna på gymnasiet skola ej vidare kunna närma sig
detta ämne med en känsla, att de nu komma att lära sig
något nytt, utan det blir i stället en påspädning på det, som
de redan förut inhämtat. Då det emellertid är av vikt, att
även de realskolelever, som avsluta sina skolstudier med
realexamen, icke äro främmande för huvuddragen i den
kyrkohistoriska utvecklingen, kan nog kyrkohistorien ej
uteslutas från realskolans kristendomsundervisning. Fråga är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
