Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - O. B. Gyllenswärd. Växtsystematiken i realskolan enligt nya läroverksstadgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växtsystematiken i realskolan enligt nya
läroverksstadgan.
Av O. B. Gyllenswärd.
Jag börjar med en jämförelse mellan gamla och nya
kurserna i botanik enligt resp. gamla och nya planen samt
anger såsom övergång till den nya de kurser i
folkskolestadgan, på vilka realskolekurserna skola uppbyggas. Enligt
gamla stadgan förekom först växtinsamling i 3:dje klass och
systematik i 5:te. Växtinsamlingen grundade sig på eget
urval för lärjungarna i realskolan. —
I första gymnasieringens kurs ingick de fanerogama
växternas organ, särskilt blomma och frukt, bl. a. med
hänsyn till viktigare växtfamiljer. Ävnn i IV ringen var det
systematiska momentet tillgodosett. De metodiska
anvisningarna enligt gamla stadgan gällde yttre morfologi men
även organografi i anslutning till systematiska principer i
gymnasiet. Växtinsamlingen skulle ske med hänsyn till
nyttiga växter, ex. sädesslag m. fl. Så hänvisas till
repetitionsmomentet i IV ringen, som också fick taga systematiken i
betraktande.
Såsom en inledande övergång till nya stadgan är det då
lämpligt beröra det botaniska momentet, som ingår i
folkskolans kurs, då ju, såsom nämnts, realskolan skall bygga på
vad som genomgåtts i folkskolan. Momentet växtkännedom
kan anses ingå redan på småskolestadiet, där man vid
hembygdsundervisningen behandlar sådana växter (och djur),
som äro utmärkande för den trakt, där skolan är belägen.
Detta gäller då framför allt några trädgårdsväxter och
vårväxter.
I 3:je klassen (= i kl. folkskola) fortsätter man med de
första skolårens växtkännedomsmoment till att omfatta växter
utmärkande för hembygden ävensom för de intill
hembygdslandskapen liggande landskapen, som skall behandlas i samma
16 — 29631. Pedagogisk tidskrift 1Q29. Häft. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
