Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - O. B. Gyllenswärd. Växtsystematiken i realskolan enligt nya läroverksstadgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTSYSTEMATIKEN I REALSKOLAN ENL. NYA LÄROV.-STADG. 237
Denna förminskning är också av nöden för att man skall
hinna med någonting.
2) Ett visst minimikrav måste uppställas på det antal
växter eleverna skola taga, annars kommer systematiken att
sväva i luften. Det är tvivel underkastat om man kan
förskjuta det antal av 50 växter, som skulle tagas till första
ringen förut, till realskolan.
3) De ledpunkter och den goda anda, som fanns i gamla
realskolestadgan beträffande växtinsamlingen, att den skall
vara ett medel och icke mål, bor i fortsättningen krävas, så
att hänsyn bör tagas till de växter som skulle tagas även
där. Lärjungarna böra i möjligaste män ha fritt urval men
böra uppmanas att insamla allmänna växter. Alltså ingen
poängjakt!
4) Man kan naturligtvis inte lägga systematikkursen så
brett som den på gymnasiet på grund av förändringen i
kursplanen. Följden härav blir ökad vikt vid genogåendet
av valda familjer i näst sista klassen i realskolan. Motivering
för detta: Systematiken skall utgöra en sammanhängande
avslutad framställning i realskolan. Hur skall då kursen
anordnas med tillgänglig tid? Vissa bestämda principer måste
följas vid urvalet: Familjer viktiga ur 1) nyttighetssynpunkt
(Ex. ärtväxter, korsblommiga, gräs); 2) samhällsbildande växter
(Ex. gräs, ängar; starr, myrar; ljung, hedar etc.); 3) Rent
systematiska synpunkter måste framhållas vid urvalet:
Mono-och dikotyledona, göm- och nakenfröiga växter etc.
5) Särskilda blomtypsfamiljer, ur rent biologisk synpunkt
viktiga, måste representeras. Systematiken bygger därpå,
ex. sambladiga och fribladiga typer.
6) Växter, som äro typiska för en viss trakt, det
växtgeografiska kravet får ej helt förskjutas.
7) Systematiken bygger ej blott på blombiologiska
förhållanden. Familjer, som äro särskilt typiska, t. ex. de apetala
hängväxterna, måste kräva en plats i systemet. Där fås ju
då även fram träd och buskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
