Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kungl. Skolöverstyrelsen. Granskningsmännens yttranden över föreslagna läroböcker i kristendomskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.269 kungl. skolöverstyrelsen
och säkerligen gav förkunnelsen dess säregna tyngd, kommer ej
till sin rätt. Detta torde till en viss grad bero på den
identifiering mellan »Guds rike» och »Guds vilja» (t. ex. s. 53), som
— förmodligen efter professor Bultmans föredöme? — kommit
att sätta prägeln på en viktig del av boken. Så riktig denna
synpunkt i och för sig kanhända är, om den handhaves med
försiktighet, borde den dock ej fått undanskymma det
eskato-logiska draget i gudsrikestanken. Låt vara att detta drag något
beröres (t. ex. sid. 74 f.), det är är dock huvudsakligen den
etiska sidan, som behandlas.
I allmänhet torde kunna sägas, att de grundläggande
religiösa momenten fått en torftigare behandling än de etiska.
Evangeliets karaktär förvanskas något dels därigenom att Jesus
mera framträder som förnyare av profetismen gent emot
rabbi-nismen än såsom skaparen av något alldeles nytt (41, 44), dels
därigenom att den dominerande nådeförkunnelsen kommit i fara
att förskjutas i riktning mot en viss moralism med förtunning av
syndabegreppet (jfr »Guds vilja och Guds rike» sid. 52,
»Lyckönskan» 54, jfr dessutom sid. 21). Till följd härav har det
insmugit sig något tamt och tunt över evangeliets huvudtanke:
den gudomliga faderskärleken (sid. 44—48).
Jag inser emellertid mycket väl den stora svårigheten att
för elever på ett så tidigt stadium behandla dessa ting, och min
mening är ej att med det sagda frånkänna läroboken värde även
på de anmärkta punkterna.
Till sist tar jag mig friheten att påpeka ett par förbiseenden.
Sid. 84: »Alla de hellenistiska judarna fördrevos», sid. 109 säges
att Agrippa II var konung över hela Palestina, sid. 133 sista
raden står »sabbaten» i stället för veckan.
Jag anhåller vördsamt att få tillstyrka lärobokens
godkännande för det avsedda och därmed jämförliga skolstadiet.
Biskop Edv. Rodhe:
Läroboken synes mig ha stora förtjänster. Den är hållen i
läseboksform. Skildringarnas livligt konkreta och medryckande
stil skall helt visst förmå fängsla lärjungarnas intresse. Vissa
partier röja nästan mästerskap i framställningskonst. Bäst ha
förfF. lyckats i avdelningen »Apostlarna och kyrkans
grundläggning» liksom i det kyrkohistoriska partiet. Tillägget »Svenska
kyrkan, kyrkoåret och gudstjänsten» förhöjer däremot icke bokens
värde. Det novellistiska inslaget som följer av förff.:nas metod
synes mig icke alltid göra rättvisa åt evangelierna såsom
historiska dokument i deras enkla monumentalitet. På grund av ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
