Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Albin Warne. Till folkskolans förhistoria i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1 9
till tjänst med, kan närmast betecknas som ett slags
privatundervisning. Icke heller 1723 års resolution, enligt vilken barnen
skulle undervisas i innanläsning och kristendom och föräldrarna,
om de ej själva kunde meddela denna undervisning, vara
förbundna att hålla dem hos skolmästaren eller klockaren i socknen,
eller var eljest lägenhet därtill funnes, påbjuder allmän
skolundervisning vid sidan av hemmets och kyrkans undervisning;
själva skolan var en nödfallsutväg, för den händelse föräldrarna
ej kunde undervisa sina barn, vilket annars borde åligga dem
(s. 92). Att det på 1600-talet fanns barnskolor i Sverige både
i städerna och på landsbygden, kan naturligtvis ej förnekas,
men författaren synes betrakta dem som ett slags sekundära
bildningsanstalter för utbildning av ämbetsmän. Får man på
de svenska barnskolorna överföra, vad som säges om de
motsvarande tyska skolorna, så voro de i första hand avsedda att
meddela ett visst mått av allmänt medborgerlig bildning åt den
ungdom, som behövde sådan för blivande verksamhet i det
praktiska livet. Men på samma gång hade de även till uppgift att
förbereda studiebegåvade ynglingar till inträde i de lärda skolorna,
vilka i främsta rummet voro avsedda för utbildning av präster
(s. 10).
Intet av de angivna kriterierna vederlägger uppfattningen,
att en del av barnskolorna i städerna och alla barnskolorna på
landsbygden voro folkskolor i vår tids mening. Ännu i våra
dagar ha föräldrar rätt att låta sina barn undervisas i hemmet i
stället för att sända dem till folkskolan eller annan skola, och
folkskoleledningen har i sådant fall blott att kontrollera, att
barnen inhämta det lagstadgade kunskapsmåttet. Att några
barnskolor i Dalarna redan på 1600-talet fingo anslag av
kronotion-den, kan icke beröva dessa skolor deras karaktär av folkskolor,
detta så mycket mindre som i vår tid alla av kommuner
upprättade folkskolor ha anslag av statsmedel. 1686 års kyrkolag
förutsätter verkligen en undervisning vid sidan av
katekespredikningarna och katekesförhören, ty det heter i kyrkolagen, att
kaplanen eller klockaren skulle tillhållas att med flit driva
barnaläran och undervisa barnen att läsa i bok. Denna undervisning
i innanläsning kunde icke gärna äga rum i samband med
katekespredikningar och katekesförhör. Att betrakta kaplanernas och
klockarnas undervisning som privatundervisning är icke gärna
möjligt, då denna undervisning ofta omfattade ett stort antal
barn, i många fall så gott som alla barn i församlingen. Det
fanns under hela 1600-talet en folkundervisning i Sverige, och
på många orter meddelades denna undervisning i skolor, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
