Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Harald Cederblom. Ännu några ord om den s. k. arbetsskolan och dess s. k. arbetsböcker - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Albin Warne. Till folkskolans förhistoria i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN S. K. ARBETSSKOLAN OCH DESS S. K. ARBETSBÖCKER 291
Huru skulle för övrigt läraren kunna fordra pliktuppfyllelse
av sina elever, om han icke själv städse föreginge med gott
exempel?
Av de båda undervisningssystem, vilka här i landet
komma till användning inom elementarläroverk och folkskolor,
synes mig blott det ena vara förtjänt av hedersnamnet
arbetsskola. Men vilketdera? Tidskriftens läsare äro säkerligen
fullt kompetenta att i denna sak själva bilda sig en mening.
Anmälningar och recensioner.
Albin Warne. Till folkskolans förhistoria i Sverige.
Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag, Stockholm 1929. 385 sidor.
Pris häft. kr. 8: 50.
Föreliggande avhandling har många och stora förtjänster. Den
ger en sammanhängande framställning av folkskolans förhistoria
i Sverige, och undersökningen härom stöder sig på mycket
hittills okänt källmaterial. Särskilt har prosten Severin Schlüters i
Borgeby arbete för en förbättrad folkundervisning ställts i klarare
belysning, och genom författarens undersökning har det
ådagalagts, att Schlüters åtgärder haft större betydelse vid tillkomsten
av 1786 års regeringscirkulär angående folkskolors inrättande på
landsbygden, än man hittills haft kännedom om. Avhandlingen
har en språklig form, som gör innehållet lätt uppfattbart.
Angående den svenska skolan på 1600-talet har författaren
dock uttalat meningar, som icke sällan synas mig sakna stöd i
tillgängligt källmaterial. Författaren förnekar, att strävandena på
1600-talet för skolors upprättande avsågo folkskolor i vår tids
mening, och han söker göra gällande, att först den praktiska
fromhetsriktningens män på 1700-talet insett behovet av en
allmän folkskoleundervisning. Som stöd för denna mening anföres,
att klockarnas undervisning blev överflödig, i samma mån som
hemmen voro i stånd att fylla sin uppgift beträffande barnens
undervisning (s. 4), och att man på sina håll sökte utverka
anslag av kronotionden till avlöningen av lärarna i landsbygdens
skolor (s. 18). 1686 års kyrkolag förutsätter, menar författaren,
ingen undervisning vid sidan av de kyrkliga katekespredikningarna
med därtill anslutna förhör (s. 35), och den handledning i
innanläsning och eventuellt skrivning, som klockaren skulle kunna stå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
