Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Hugo Styff. Åke W:son Munthe. Spansk läsebok - Emil Solander. Hedström-Öije. Aritmetik och ekvationslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1 9
saknas bindestreck efter cual. — I noten till stycket 25 läses
ojuleo för ojuelo. —: I noten till stycket 29 läses alviando för
aliviando.
Allt som allt är det en utmärkt lärobok i spanska. Priset
är måttligt. Hugo Styff.
Hedström-Öije, Aritmetik och ekvationslära. För
fem-åriga realskolor och flickskolor, A. Bonnier, 228 sid.; kart.
4: 50; facit 41 sid.; o: 25 kr.
Vare sig realskolan är fyrårig, femårig eller sexårig, måste
kursen i matematik börja från första början, med addition i hela
tal. Skilladen mellan de olika realskolorna därvidlag blir blott
den, att den förberedande kursen får göras kortare och kan
innehålla kvistigare exempel för de elever, som genomgått kursen
förut, men måste repetera och befästas i de första grunderna.
F. ö. behöva somliga elever inom samma skoltyp mer, andra
mindre övning, men även de bättre kunna behöva lämplig
sysselsättning, medan de jämnstrukna dresseras inom ett visst
område. Det är av dessa dubbla och skenbart motsatta skäl som
författarna uppdelat uppgifterna inom aritmetikens olika
avdelningar i två grupper A och B, av vilka endast A-gruppen är
avsedd att genomgås av alla. Inom aritmetiken inrymmas också
en del uppgifter till de numera obligatoriska laborationerna i
matematik.
Med anledning av frågan om tals delbarhet (sid. 52) ges
en uppgift med nödig anvisning (Eratosthenes såll) att bestämma
primtalen inom det första hundratalet, något som nog intresserar
eleverna. I slutet av boken ges en tabell över primtalen inom
första tusentalet. Men vad menas med ett tals ensiffriga
siffer-summa? — Aritmetiken avslutas med en »översikt av aritmetiken»,
som börjar med en jämförelse mellan det dekadiska systemet
och den romerska talbeteckningen, och i övrigt ger en kortfattad
exposé av termer och beteckningar samt räknelagar. Härtill
även en del genvägar vid huvudräkning. Exempelvis i ex. 7
sid. 105: »275 : 25 = (4 . 275) : (4 . 25) = 1100 : 100 = 11. Eller
ock 275 : 25 =(11 . 25) : 25 = 11». Eget nog ges ej denna
bekväma variant i nästa exempel 792 : 24, där 792 = 11 .72, så
att resultatet 33 kan avläsas så gott som direkt. Den allmänna
regeln för tals delbarhet med 11 anses kanske obehövlig; eljest
kan den demonstreras på liknande sätt som skett för tals
delbarhet med 9, å sid. ni. Men det speciella fallet, att ett
tre-siffrigt tal är delbart med 11, om dess mellersta siffra är lika
med summan av de båda övriga, inses utan vidare, och tycks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
